Ledartext kritiseras
Amnesty Sápmi kritiserar en ledartext som publicerats i Svenska Dagbladet. I ledaren finns en formulering om att det är vansinnigt att ”samernas bidragsfinansierade rätt att använda landskapet” ges större vikt än utvinning av metaller och mineraler.
I en intervju i Sameradion menar Amnesty Sápmis Kerstin Andersson att ledarskribenten visar okunnighet om urfolksrätten och minoritetslagen.
Ledarskribenten, Peter Wennblad, kommenterar kritiken med att ledaren handlar om hur staten har klivit på samernas rättigheter, och att det bidrar till polarisering att plocka ut en mening ur texten. Däremot kan han inte tala om i detalj vilka bidrag han avser i sin formulering, men hänvisar till prisstöd och det ”stora statliga stöd” som går via Sametinget och Samefonden.
Slöjdare prisad
Lena Viltok får Asa Kitok-stipendiet 2023. I motiveringen sägs att Lena Viltoks arbetssätt och materialval belyser vikten av att värna om renen och att hon dagligen förvaltar och utvecklar duodjitradition och árbediehtu. Stipendiet är på 75 000 kronor och delas ut av Sámi Duodji.
Bolsonaro anklagas för folkmord
President Lula da Silva anklagar sin företrädare Bolsonaro för folkmord, och utlyser nödläge på grund av akut undernäring hos barn tillhörande urfolket yanomami i Amazonas. Efter ett besök i delstaten Roraima fördömer han den tidigare regeringens behandling av yanomamifolket, vars marker och vatten till stora delar har skövlats och förgiftats av gruvdrift. Lula da Silva tillträdde som president den 1 januari, och menar att Bolsonaro med sin högerregering har uppmuntrat de tiotusentals oauktoriserade gruvarbetare som invaderade yanomamfolkets områden i Amazonas mellan 2019 och 2022. Enligt bedömare har de skövlat skogar och förorenat vattnet med kvicksilver. Det rapporterar Dagens Nyheter.
Stödchatt för killar
Organisationen MÄN har startat en stödchatt för samiska killar, med samiska volontärer. Chatten är öppen tisdagkvällar mellan klockan 19 och 21, jämna veckor. Du som skriver till chatten är anonym, liksom de som bemannar den.
”Vi vill skapa ett tryggt och anonymt rum för samiska killar, där de träffar samiska volontärer som lyssnar och bryr sig. Volontärerna i chatten stöttar utifrån sina egna erfarenheter av att vara same.”, säger Maria Breyer, projektledare på MÄN i ett pressmeddelande.
Stödchatten finns på https://chatt.killar.se/
Lulesamiskt kulturpris
Sara Aira Fjällström har tilldelats JulevSámegas kulturpris 2023. Hon har återtagit lulesamiskan och började undervisa i språket 1999. Nu jobbar hon som lulesamisk språklärare i Jokkmokk.
– Det känns väldigt bra att de uppmärksammar mitt jobb, säger Sara Aira Fjällström till Sameradion.
Föremål till Ájtte
Nu äger Ájtte museum förvaltningsrätten till de samiska föremål man tidigare lånat av Etnografiska museet. Vid det formella överlämnandet sa Ann Follin, överintendent och myndighetschef för statens museer, att det inte handlar om att sätta punkt, utan att samarbetet och arbetet med att bygga kunskap ska fortsätta. Föremålen har funnits på Ájtte sedan museet öppnade för 35 år sedan, men bara som ett långtidslån fram till nu.
– Det här är ett stort ögonblick, sa Elisabeth Pirak Kuoljok, chef för Ájtte till SVT Sápmi.
Stipendium till elever
Lapplands gymnasium får Samiska minnesfondens stipendium 2023, 25 000 kronor. Stipendiet ska användas till en studieresa för de 15 elever som läser samiska. I motiveringen sägs att lärarna på Lapplands gymnasium arbetar engagerat för att inspirera och stärka varje elev som läser samiska språk på skolan. Beslutet presenterades den 6 februari, och stipendiesumman avgörs av hur stora donationer stiftelsen haft under föregående år.
Samernas firar dubbelt
Både 2023 och 2024 är jubileumsår för Sámij åhpadusguovdaásj, SÅG. I år firar skolan 80 år och nästa år firar duodje/slöjdutbildningarna 50 aktiva år. SÅG är och har under alla år varit en viktig mötesplats. Här erbjuds nu allt från helgkurser till läsårsubildningar. För jubileumsåren planeras bland annat ett antal kortfilmer och festligheter i slutet av 2023.
Nytt varumärke
Det finns ett stort intresse för samiskt hantverk och samiska produkter, men för köparen kan det vara svårt att veta vad som är genuint samiskt. Nu lanserar därför Samerådet det förnyade varumärket Sámi Duodji och det helt nya certifieringsmärket Sámi Made.
Varumärket Sámi Duodji etablerades på 1980-talet, men kriterierna har uppdaterats. Sámi Made är ett varumärke som kan användas på produkter som inte är duodji, men som har producerats av en samisk person.
Med hjälp av hemsidan www.samitrademarks.com ska det bli lättare att hitta samiska hantverkare och producenter.
Sámi Duojdi jubilerar
Sámi Duodji firar 30 års-jubileum i år. Under året kommer stiftelsen att lyfta fram Sámi Duodjis historia och vad som skett under de tre decennier som varit. I en intervju i Sameradion säger stiftelsens ordförande Linda Wågström Sevä att det hon är särskilt stolt över är alla de människor som arbetar för att lyfta fram Sámi Duodji. Sameslöjdstiftelsen bildades av Svenska Samernas Riksförbund och Same Ätnam.
Ny arkivportal
30 000 dokument och fotografier från Sápmi, hämtade från 32 arkiv, bibliotek och museer i Europa finns nu digitalt tillgängliga via webbportalen Nuohtti. Tanken är att man på detta sätt ska främja dekolonisering och digital repatriering av det samiska kulturarvet. Nuohtti är öppen för alla och portalen är försedd med etiska riktlinjer som användaren uppmanas att följa. Ansvariga för webbportalen är riksarkiven i Sverige, Norge och Finland, samt de samiska arkiven i Norge och Finland.
Sápmi Art-stipendiater
Niilá Omma, Tilde-Ristin Kuoljok, Laila Labba, Maj-Doris Rimpi och Ingá Máiiá Blind är årets Sápmi Art Stipendiater. Den totala stipendiesumman är 100 000 kronor, och största stipendiet gick till slöjdaren Niilá Omma. Stipendiet delades ut i samband med Jokkmokks marknad.
Minoritetsspråk i medier
Medier på minoritetsspråk har stor betydelse, inte minst i samband med olika kriser. Det är därför viktigt att minoritetsmedierna får stöd från samhället, menar Erja Kilpeläinen, samordnare för det språkutbildningspolitiska nätverket vid universitetet i Jyväskylä i en intervju i Sveriges Radio Finska. Under coronapandemin blev det extra tydligt hur viktigt det är att information finns tillgänglig även på de olika minoritetsspråken.