Film om skogen
Problemen med det svenska skogsbruket uppmärksammas mer och mer. Med filmen ”Om skogen” vill producenten Ewa Cederstam åstadkomma en förändring av dagens lagstiftning och skogsbruk. Hon har, tillsammans med Peter Magnusson, jobbat med filmen i tio år, och menar att skogsindustrins beskrivning av sin egen verksamhet inte stämmer. Naturskogar ersätts av plantager, med rader av träd i samma ålder och stora delar av den biologiska mångfalden hotas.
”Det är som att leva i ett industriområde där man inte ens jobbar längre.”, säger journalisten Po Tidholm, en av de medverkande i filmen.
I filmen skildras både den maktlöshet människor känner inför skogsbolagens framfart, men också ett engagemang för att rädda det som räddas kan.
Kändisar mot oljeborrning
Stäng Dakota Access Pipeline för gott! Den uppmaningen riktar fler än 200 amerikanska kändisar, konstnärer och urfolksledare till USA:s president Joe Biden.
Ett av Bidens första beslut var att stoppa Keyston XL oil pipline. Nu hoppas många att han även ska sätta stopp för Dakota Access Pipeline. Enligt kändisarnas brev har USA:s appellationsdomstol beslutat att pipelinen är illegal, och gett presidentens administration i uppdrag att stänga den. Bland de kändisar som undertecknat brevet finns enligt Indigenous Environmental Network bland andra Leonardo DiCaprio, Cher, Ava DuVernay och Scarlett Johansson.
Kräver skydd för skogen
25 olika organisationer uttrycker sitt stöd för Sápmi genom att kräva skydd för naturskogar och en övergång till ett hållbart brukande av skogen. I en debattartikel som publicerades i Aftonbladet på samernas nationaldag ställer de sig bakom åsikten att det svenska skogsbruket bluffar när de påstår att skogsbruket är klimatanpassas och rättvist. ”Om vi inte drar i nödbromsen har vi snart kalavverkat bort vårt uråldriga naturarv och markberett bort samernas historia och framtid, till fördel för kortlivade klimatskadliga produkter – såsom bioenergi och engångsartiklar i papper och papp. ”, skriver de.
Bland de som skrivit under debattartikeln finns representanter för exempelvis Fridays For Future, Fältbiologerna, Naturskyddsföreningen, Nordic Climate justice program och Greenpeace.
Trendigt med pussel
Pusslandet har ökat under den pågående pandemin. Adlibris kan notera att försäljningen av pussel totalt ökade med 293 procent under 2020. Mest ökade försäljningen av tusenbitarspussel – 429 procent. Även Bokus och Akademibokhandeln berättar om det ökade intresset.
Till Sameradion & SVT Sápmi säger Bokhandelsgruppens försäljningschef att efterfrågan på pussel har varit så stor att det uppstod brist hos leverantörerna.
I Storbritannien har analysbolaget NPD fått besked från pusseltillverkare att de kunnat sälja i princip vad som helst, till och med helt vita pussel.
Elsa gör dansutmaning
Dansutmaningen Jerusalema challenge har spridit sig som en löpeld på nätet, och fått människor i olika länder, åldrar och yrkesgrupper att dansa inför kameran, för att sedan publicera filmen i sociala medier och skicka utmaningen vidare.
En av dem inom Sápmi som antagit utmaningen är Elsa Kuoljok, som gjort sin egen variant i vinterlandskap och visar den på Youtube.
Jerusalema challenge startades förra året av ett gäng dansare från Angola, som ville göra något under landets lockdown. Låten som används i utmaningen är en modern version av en gammal gospel som heter Jerusalem Ikhaya Lami, som kan översättas till Jerusalem, mitt hem.
Asa Kitok-stipendiater
Katarina Spik Skum och Kristoffer Åström fick årets Asa Kitok minnesstipendium. Katarina Spik Skum får stipendiet för sitt arbete inom skinn och textil, och Kristoffer Åström för sitt arbete med trä och horn. Stipendiet, som brukar tillkännages på Jokkmokks marknad, delades i år ut digitalt. De båda stipendiaterna får 50 000 kronor var, och det som anses vara ett av de mest prestigefyllda stipendier slöjdare från den svenska sidan av Sápmi kan få.
Kulturskribent ångrar sig
”Jag tror knappast att någon same i Kiruna blir kallad lappjävel för att han är sen till jobbet. Rasismen ser inte ut så.” Så skrev Gunilla Brodrej tvärsäkert i sin recension av tv-serien Midnattssol år 2016.
Nu har Ann-Helén Laestadius fått henne att skämmas för de orden.
”Hur i hela friden kunde jag veta det?”, skriver Brodrej i sin recension av boken ”Stöld”.
Gunilla Brodrej beskriver hur Ann-Helén Laestadius, genom sin bok, tar henne i örat och säger: Så här har vi det. Så här ser rasismen ut.
Hon berömmer Ann-Helén Laestadius språk, och jämför det med duodji. ”En dag kanske hon får lägga folkbildningen åt sidan för en friare, ännu personligare prosa. En dag när såna som jag inte behöver undervisas längre.”, skriver hon som avslutning på sin recension av ”Stöld”.