Trots att renvallaren haft en central roll inom renskötseln genom historien så finns det lite dokumenterat om den oumbärliga medarbetaren. Det ville Anna Kuhmunen och Leila Nutti råda bot på – så de skrev en bok, Če”En duktig hund gör tio renskötares jobb”.
– Det här är vår drömbok, det här är vad vi har saknat, säger Leila och får medhåll av Anna.
Anna Kuhmunen och Leila Nutti är båda egenföretagare bland annat inom den samiska turismbranschen och hängivna ägare av renvallare. Leila i så pass stor utsträckning att hon driver egen kennel.
De lärde känna varandra när de via sina respektive företag började samarbeta och där föddes även idén till att skriva en bok om renvallaren.
– Min sida av historien är att Anna ringde mig och sa att vi borde skriva en bok. Först var jag lite skeptisk, men när hon började förklara vilken typ av bok tänkte jag ”herregud, klart att vi ska skriva den”, berättar Leila.
Leila insåg att Anna var inne på rätt spår. Hon saknade en bok om hundar och konstaterade att det finns böcker om renskötseln och kulturen, där hunden nämns, men ingen om hundens roll.
– Vi kände att det var ganska viktigt att göra en sådan här bok, och det kändes viktigt att göra det på en gång om vi skulle ha möjligheten att bevara kunskapen från den äldre generationen som arbetat med renhunden innan motoriseringen, förklarar Anna.
Både Leila och Anna har vuxit upp med renskötseln, men inte så tätt inpå renvallaren förrän i vuxen ålder. Leila och hennes bror var allergiska som barn och så familjen kunde inte behålla sin renvallare. Men hunden har alltid varit central i renskötseln, i siidan och bland släktingar.
När Leila blev vuxen hade allergin växt bort och med en renskötande sambo är det nu självklart med renvallare i familjen.
Anna har också omgivits av hundar under uppväxten, trots att familjen inte hade hund förrän hon var tio år. Nu när hon själv bildat familj med en renskötare så är det självklart med renvallare.
För två år sedan satte de igång med sin drömbok. De har intervjuat gamla och unga i hela Sápmi. Stora delar av boken bygger på citat om alltifrån hur man väljer hund till vad hunden brukar äta, hur man får en duktig hund och även minnen av hundar som fått en speciell plats i ägarens hjärta.
Att renvallaren har en central plats i kulturen råder det inget tvivel om, enligt Anna och Leila efter en mängd intervjuer med olika personer.
– Hunden har en speciell plats i vår kultur, det finns en jättestor stolthet i att ha en duktig hund och man får en annan position i renskötselarbetet om man har en bra hund, konstaterar Leila.
Men renvallaren har tvingats konkurrera med motordrivna fordon. Anna berättar att de under arbetets gång förstått att hundens roll försvagats i hela renskötselområdet i samband med motoriseringen.
– Många har nog haft en övertro på motoriseringen, men när vi intervjuat yngre generationens renskötare så finns det ett intresse att ta tillbaka renhundens position inom renskötselarbetet. Därför är det så viktigt att samla traditionell kunskap på ett och samma ställe, säger Anna.
Varken Anna eller Leila ser någon risk att renvallaren ska försvinna ur renskötseln, trots moderna hjälpmedel. De ser snarare en trend att renvallaren håller på att växa sig stark igen.
– En tjej som vi intervjuade upplevde att man i sociala medier väljer att lyfta fram sin renhund och att det därigenom blivit ett uppsving, berättar Leila.
I boken tas de vanligaste hundraserna som använts och används inom renskötseln upp, bland annat svensk lapphund, lapsk vallhund och finsk lapphund. Men även border collie, australian shepard och nenetsisk laika.
Men det handlar inte så mycket om raser som vad de faktiskt uträttar. En renvallare är helt enkelt en hund som använts inom renskötseln.
– Begreppet renvallare är en hund som vallar ren. Det kan vara en korsning mellan finnspets och border collie. Vi använder inte begreppet renvallare som en ras. Vår dröm och önskan vore att vi kan få en chans att påverka genom den här boken, och förändra så att ordet ”lapp” försvinner från våra samiska renvallarraser. Att man skulle kunna kalla dem för exempelvis renvallare, säger Leila menande.
En sak som blivit väldigt tydligt under arbetet med boken är stoltheten som finns när de som intervjuats pratar om sina hundar.
– Vi har en stor hundkultur i Sápmi, det kanske man inte tänker på men om man tittar utifrån ser man vad hunden har betytt och vad den betyder. Hunden är verkligen värd en hyllning med tanke på vad den gjort för vårt folk, säger Anna.
Om man tittar på gamla bilder så ser man oftast hunden med på ett hörn, tillägger Leila.
De båda hundälskande författarna har lärt sig en hel del om hunden under resans gång. Leila nämner bland annat vikten av att välja hund utifrån sin egen personlighet, något som hon inte reflekterat över tidigare.
Anna konstaterar att motoriseringen gjorde att det blev mer populärt med hundar med längre ben för att de skulle kunna hänga med i ett högre tempo.
– Förutsättningarna har ändrats med tiden och skillnaden märks när man pratar med äldre och när man pratar med yngre. Idag kanske man bara har en hund medan man tidigare hade fem-sex hundar som var bra på olika saker. Det var ett bättre nyttjande av hunden. Idag ställs ganska höga krav på den enda hund man har, konstaterar Leila.
De berättar också om alla intervjuer med äldre människor som pratat om sina hundar med en enorm stolthet och om vilken total lycka det att få till en riktigt bra renhund.
– Det har vi förstått av de som berättat, det arbete du lägger ner får du igen. Får du till en bra renhund är det ovärderligt. Att en duktig hund gör tio renskötares jobb är verkligen ett vedertaget begrepp, menar Anna.
Moderna hjälpmedel i all ära, men hunden är en hållbar hjälpare som nöjer sig med mat och kärlek. Dessutom, säger Anna och Leila, har man den mest trogna kollegan som gör att man aldrig är ensam.
Både Leila och Anna vill att boken ska ge läsaren en aha-upplevelse.
– Vi hoppas kunna visa vilket värde det finns i renvallaren och vi hoppas att man ska kunna inspireras och sporras att jobba mer med sin hund. Vi hoppas också att fler ska använda samiska ord när de jobbar med sina hundar och därigenom ta tillbaka sitt språk. Och så klart utbilda det övriga samhället om samisk kultur och renskötsel genom renvallaren, säger Leila. Anna tillägger:
– Vi är så glada att vi fått ihop boken och att den faktiskt finns nu. Oavsett vem som skulle ha gjort boken så hade jag varit jätteglad.
Text Katarina Hällgren
Foto Maria Klang
Anna och Leilas tre bästa tips till blivande renvallarägare:
1. Välj ras efter din personlighet.
2. Prata med dina siidavänner och säg att du vill börja använda hund. Be dem ha förståelse för att det kommer krävas träning och att hunden måste få göra fel innan den kan lära sig vad som är rätt.
3. Beröm din hund. Visa när den gör rätt, inte bara när den gör fel. Det jobbet du lägger ner kommer ge dig så mycket tillbaka. Du kommer få en vän för livet!