Det är många som genom åren deltagit i det samiska konfirmationslägret, eller ”tagit konfan” som det brukar heta. Där har en del träffat sin bästa vän för resten av livet, eller sin första kärlek.
Andra har för första gången upplevt hur det är att vara i majoritet, om så bara för några sommarveckor. Somliga har kanske reflekterat över sin identitet för första gången.
Kort sagt, konfirmationslägret har varit och är en viktig milstolpe som många minns med glädje eller ser fram emot med förväntan och spänning.
Nu ser det ut att bli ett avbrott i den traditionen. I somras valde de samiska ledarna att hoppa av sina uppdrag under pågående läger.
Det var bara en fortsättning på en diskussion som pågått under några år. Att det saknas rätt kompetens i den icke-samiska ledarstaben har varit en återkommande kritik under flera års tid.
I och med lägerledarnas avhopp stod det någonstans klart att något behöver förändras och under tiden vi arbetat med att få klart detta nummer av Nuorat har det hänt grejer.
Den utvärdering som varje år görs efter lägret ledde till något som säkert inte så många väntat sig – nästa års läger ställs in.
I det här numret kan ni läsa mer om vad som hänt och vad som ser ut att hända i turerna kring konfirmationslägret. Och framförallt har vi pratat med två blivande konfirmander som är minst sagt besvikna.
Det är svårt att veta om sista ordet är sagt när det gäller nästa års konfirmation, men så ser det i alla fall ut i skrivande stund.
På omslaget ser ni influencern Evelina Solsten. Hon och Tova-Liza Willenfeldt berättar i detta nummer om hur de ser på sina roller som influencers med ett samiskt perspektiv.
Och vill ni läsa på om vad som hänt sedan FN:s klimatkonvention undertecknades av världens ledare för 30 år sedan så har frilansaren Nina Wertholz fördjupat sig i det.
För att få en glimt av sensommaren så har Nuorat pratat med tre tävlanden under same-SM som avgjordes i Arvidsjaur. Inte nog med det, den texten publicerar vi dessutom på umesamiska. I detta nummer har vi alltså texter på nord-, lule-, syd- och umesamiska, vilket vi är lite extra stolta och glada över.
Att samiskan får synas är en viktig förutsättning för att språket ska leva vidare och ju mer det syns, desto bättre är det. Nästa steg är att kunna publicera de fem språkvarieteterna, som finns på svenska sidan av Sápmi, i ett och samma nummer av Nuorat. Vi hoppas det snart blir verklighet.
Katarina Hällgren