1. Hur jobbar ert parti för att skydda urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i samband med markexploateringar och industriomställning?
Svar: Liberalerna vill skydda samiska intressen i samband med markexploatering och industriomställning genom en kombination av stärkt lagstiftning, förbättrade samrådsprocesser och en grundläggande respekt för samernas urfolksstatus.
En central del är lagen (2022:66) om konsultation, som ålägger myndigheter och kommuner att konsultera samiska företrädare i ärenden som kan påverka deras rättigheter och intressen. Liberalerna anser att konsultationsprocessen måste vara meningsfull och ge reellt inflytande, inte bara vara en formalitet.
2. Hur ska ert parti jobba för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till år 2030 och samtidigt jobba för klimaträttvisa ur ett urfolksperspektiv?
Svar: Liberalerna anser att Sverige ska ha en ambitiös klimatpolitik som är förenlig med EU:s åtaganden och Parisavtalet, men att omställningen måste ske på ett sätt som är rättvist och balanserat. Klimatomställningen är nödvändig, men att den inte får leda till att urfolk eller lokalsamhällen bär en oproportionerligt stor del av bördan. Processer för tillståndsgivning måste därför vara rättssäkra och transparenta.
I Miljömålsberedningens arbete var Liberalernas ingång att åtgärder för ökad kolsänka och biologisk mångfald ska bygga på frivillighet och ekonomiska incitament för markägare, inte tvång. Denna princip är central i vår syn på markanvändning, och det gäller även i Sápmi. Genom att ge markägare incitament att ta ansvar för både ekologiska värden och ekonomiska förutsättningar, kan vi skapa långsiktig hållbarhet.
3. Hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i enlighet med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och urfolksrätt?
Svar: Istället för att undervisningen sker inom ramen för ”modersmål” vill Liberalerna införa ett nytt, separat skolämne kallat ”nationellt minoritetsspråk”. Detta skulle ge språken en högre status, garantera en minsta undervisningstid i timplanen och tydliggöra den särställning språken har.
Vi driver att rätten till förskola och äldreomsorg på samiska ska vara tydlig och verkställbar genom bland annat att flytta bestämmelserna om förskola till skollagen och vill på motsvarande sätt flytta bestämmelserna om äldreomsorg till socialtjänstlagen för att stärka tillsynen och göra rättigheterna mer utkrävbara.
4. Hur jobbar ert parti för att öka kunskapsnivån i Sverige om urfolket samerna med anledning av hat, hot och rasism som drabbar samer?
Svar: Liberalerna anser att kunskap är det främsta vapnet mot fördomar, hat och rasism. En viktig del av minoritetspolitiken är att säkerställa att alla elever i svensk skola får kunskap om Sveriges urfolk, nationella minoriteter och deras historia, kultur och språk.
Liberalerna har stöttat och välkomnat inrättandet av sanningskommissioner för samer och andra minoriteter. Syftet är att kartlägga och synliggöra de historiska övergrepp och denassimileringspolitik som staten bedrivit. Detta ses som en avgörande process för både upprättelse och för att sprida kunskap till majoritetssamhället.
Liberalerna stödjer också regeringens handlingsplan mot rasism och hatbrott, som inkluderar särskilda åtgärder mot rasism mot samer. Det handlar om att stärka polisens förmåga att utreda hatbrott, ge stöd till utsatta och arbeta förebyggande, inte minst i digitala miljöer.
5. Hur jobbar ni med att säkerställa samiska rättigheter med anledning av Natointräde och nuvarande säkerhetspolitiska läge?
Vet ej.
6. Såväl FN:s rasdiskrimineringskommitté som Diskrimineringsombudsmannen har riktat skarp kritik mot att Sverige brister i att skydda samers rättigheter som urfolk. Hur jobbar ert parti för att rätta till bristerna?
Svar: Liberalernas arbete för att åtgärda bristerna är:
– Att ratificera ILO 169.
– Att reformera rennäringslagstiftningen i ljuset av Girjasdomen. Vi vill att en ny
utredning tillsätts för att en långsiktig lösning ska tas fram.
– Att stärka konsultationsordningen och samers inflytande.
– Att förankra de nationella minoriteternas ställning i grundlagen.
7. Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur, samhällsliv och urfolksrättigheter har ni inom ert parti jobbat med den senaste mandatperioden och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?
Svar: Under mandatperioden har arbetet främst handlat om att stärka insatser mot rasism mot samer. Genom åtgärdsprogrammet 2022–2024 har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) genomfört riktade insatser och Forum för levande historia tagit fram utbildningsmaterial. Detta har följts upp med en ny nationell handlingsplan mot rasism och hatbrott samt ett långsiktigt uppdrag till MUCF att höja kunskapen i kommuner och regioner fram till 2028.
Framåt är fokus att öka kunskapen om samer som urfolk och stärka det förebyggande arbetet mot rasism samt att hitta en långsiktig hållbar lösning på mark och rennäringsfrågorna.
Ja eller nej (motivera gärna svaren):
1. Är Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt?
Denna fråga är svår att besvara med ett tydligt ja eller nej. Liberalerna anser att Sverige måste ta FN:s upprepade kritik på allvar. Att Sverige inte ännu ratificerat ILO-konventionen 169 och att det kvarstår olösta frågor kring markrättigheter visar att det finns brister i Sveriges urfolkspolitik. Men Sverige har globalt sett kommit långt om man jämför med situationen för urfolk i andra länder. Men det är viktigt att vi fortsätter jobba för det, tex genom att hålla det samiska språken levande.
2. Ska Sverige ratificera ILO nr 169?
Ja, efter samråd med olika intressegrupper, såsom samer, andra minoriteter och markägare. Processen är viktig för att hitta en hållbar lösning som respekterar alla parters intressen och rättigheter.
3. Bör HD:s dom som ger samebyn Girjas ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske rivas upp?
Nej. Liberalerna respekterar rättsstatens principer och Högsta domstolens domar. Att ”riva upp” en dom från högsta instans är inte förenligt med dessa principer. Partiets linje är istället att lagstiftningen, särskilt rennäringslagen, måste ses över. Domen klargör att samiska rättigheter kan grundas på urminnes hävd. Utmaningen ligger i att utforma en ny lagstiftning som är förenlig med domen samtidigt som den balanserar olika intressen och säkrar tillgång till jakt och fiske. Då krävs en ny utredning där ambitionen måste vara att hitta en hållbar väg framåt.
4. Ska samer kunna säga nej till exploateringar i enlighet med FPIC (Free prior and Informed Concent/Fritt, på förhand givet och informerat samtycke)?
Nej, inte som en kategorisk vetorätt i alla lägen. Liberalerna betonar vikten av samråd och konsultationer där samiska företrädare ges reellt inflytande. Den nya konsultationslagen är ett viktigt steg i den riktningen (2022). Målet ska vara att uppnå konsensus. En ovillkorlig vetorätt (veto) skulle dock vara problematisk då den måste vägas mot andra legitima intressen, såsom äganderätten för andra markägare och nationella intressen som den gröna omställningen. Liberalernas hållning är att stärka samers inflytande i processen så att deras samtycke eftersträvas, men inte att införa en absolut vetorätt som kan blockera alla projekt oavsett omständigheter.
5. Är den upprepade kritiken från FN att Sverige brister i att säkerställa samernas urfolksrättigheter befogad?
Ja. Liberalerna anser att FN:s kritik måste tas på stort allvar. Kritiken, som ofta handlar om markrättigheter och bristen på ratificering av ILO 169, belyser just de områden där partiet självt ser ett reformbehov. Att FN-organ upprepade gånger pekar ut dessa brister bekräftar att det krävs fortsatta politiska åtgärder för att Sverige ska leva upp till sina internationella åtaganden och respektera samernas rättigheter som urfolk fullt ut.