1. Hur jobbar ert parti för att skydda urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i samband med markexploateringar och industriomställning?
Svar: Kristdemokraterna värnar om både urfolk och äganderätt och vi ser behov av att utreda frågan om hur ett ratificerande av ILO 169 skulle påverka mark och resursfrågor. Girjasdomen var tydlig i att den endast avsåg Girjas område med de speciella omständigheter som finns där.
2. Hur ska ert parti jobba för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till år 2030 och samtidigt jobba för klimaträttvisa ur ett urfolksperspektiv?
Svar: Vi vill att Sverige ska synka sina miljömål med EU:s, vi ska inte springa i en egen fil. Viktigaste frågan är att utrangera all användning av fossilt kol inom EU och belägga import till EU med klimattullar om kol har varit använt i det exporterande landets energiproduktion. Om vi lyckas begränsa klimateffekterna kan verksamhet som traditionell rennäring fortsätta existera.
3. Hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i enlighet med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och urfolksrätt?
Svar: Vi ser värdet av minoritetsspråken och dess betydelse. Det har ett starkt demokratiskt värde och skapar en ökad dynamik och förankring i sitt folks kultur och historia. Det bidrar också till ökad mångfald i samhället som vi kristdemokrater tycker är värdefullt. Kristdemokraterna anser att tillgången till god och evidensbaserad modersmålsundervisning behöver öka. För nationella minoriteter gäller utökad rätt till undervisning i modersmål. Det är något vi står bakom.
4. Hur jobbar ert parti för att öka kunskapsnivån i Sverige om urfolket samerna med anledning av hat, hot och rasism som drabbar samer?
Svar:Vi utgår från alla människors unika människovärde och avser att ha det som grund även vad gäller arbete med urfolksrättigheter. Alla är lika inför lagen och ingen ska utsättas för hat, hot eller rasism på grund av etnisk eller någon annan tillhörighet. Det är viktigt att säkerställa. Med insyn, öppenhet och dialog kan konflikter förhindras.
5. Hur jobbar ni med att säkerställa samiska rättigheter med anledning av Natointräde och nuvarande säkerhetspolitiska läge?
Svar: Konsultationsskyldigheten ska respekteras även när det gäller militära frågor och sådant som rör civilförsvaret, om det i något avseende påverkar samerna. Arbetet utgår primärt från den lagstadgade dialogen och uppdragen mellan staten och samernas representanter. Genom Försvarsmakten sker idag samverkan kring övningsverksamhet på mark som berör samerna. Detta fungerar i huvudsak bra. Det är av stor vikt med en god och nära dialog för att minimera påverkan på civil verksamhet inklusive renskötseln när militära aktiviteter ökar till följd av Nato-inträdet. Kristdemokraterna är ett försvarsvänligt parti och prioriterar att stärka den militära och civila beredskapen över hela riket. Sametinget har begärt ökade medel i syfte att stärka det samiska säkerhets- och beredskapsarbetet. Det är i grunden positivt att man antar denna ambition.
6. Såväl FN:s rasdiskrimineringskommitté som Diskrimineringsombudsmannen har riktat skarp kritik mot att Sverige brister i att skydda samers rättigheter som urfolk. Hur jobbar ert parti för att rätta till bristerna?
Svar: Den internationella kritiken utgår från ett ramverk som inte kan ses som ett facit för vad Sverige bör göra. En dominerande del av kritiken rör ratificeringen av ILO 169 där äganderätten är en motvikt som också bör beaktas. I andra avsnitt kan man konstatera att samiskt självbestämmande kontinuerligt i både den nuvarande och den föregående regeringen stärkts och att Sametinget med brett stöd fått se sina resurser förstärkas.
7. Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur, samhällsliv och urfolksrättigheter har ni inom ert parti jobbat med den senaste mandatperioden och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?
Svar:Frågan om samers rätt till samiska kvarlevor i museisamlingarna är viktig. Det finns två vägledningar som utarbetats för att underlätta återlämnande av kvarlevorna. Dels den om God samlingsförvaltning – Stöd för museer i återlämningsärenden, och dels vägledningen om Stöd i hantering av mänskliga kvarlevor i museisamlingar. I lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk fastslås att de nationella minoriteterna ska ges möjlighet till inflytande och samråd i frågor som rör dem. Det finns även etiska regler (International Council of Museums) för hantering av återlämnandeärenden där vikten av att återlämnandet sker på ett opartiskt sätt och baseras på vetenskapliga, professionella och humanitära principer liksom på relevant lokal, nationell och internationell lagstiftning betonas. Trots de vägledningar och etiska regler som utarbetats har ännu inte en samsyn nåtts kring frågan om nationell finansiering av repatriering av samiska kvarlevor.
Ja eller nej (motivera gärna svaren):
1. Är Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt?
Ja i den bemärkelsen att finns en bred politisk vilja att identifiera hinder och överbrygga målkonflikter för att främja urfolksrätten.
2. Ska Sverige ratificera ILO nr 169?
En ratificering av ILO 169 kan komma att uppfattas som en lista med ensidiga och absoluta krav och behöver sammanvägas med andra intressen som staten behöver ta i beaktande.
3. Bör HD:s dom som ger samebyn Girjas ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske rivas upp?
Det går inte att riva upp en HD-dom men vi ser att den innebär problem. KD vill att staten ska återta ansvaret för statens mark i fjällen och att jakt och fiske upplåts av staten och görs tillgänglig för allmänheten.
4. Ska samer kunna säga nej till exploateringar i enlighet med FPIC (Free prior and Informed Concent/Fritt, på förhand givet och informerat samtycke)?
Ja. Det förtjänar dock att påminnas om att detta inte innebär en vetorätt utan att det är ett instrument som syftar till att i möjligaste mån hitta ett beslut som alla parter kan ställa sig bakom.
5. Är den upprepade kritiken från FN att Sverige brister i att säkerställa samernas urfolksrättigheter befogad?
Då Sverige inte ratificerat ILO 169 har inte Sverige bundit sig till alla de krav som den för med sig. Det är i vår komplexa värld viktigt att olika intressen kan samexistera.