Nr 3/2020 – Sida 2

Birra nord nr 3/2020

Ella-Maria Nutti ger ut roman

Våren 2022 kommer Ella-Maria Nuttis debutroman ut. Den handlar om Agneta, en medelålders kvinna som inte har berättat för sin dotter om sin svåra cancersjukdom.

– Det känns overkligt, kul och läskigt, säger Ella-Maria Nutti i en intervju med Sameradion & SVT Sápmi.

Ella-Maria Nutti har alltid gillat att skriva, och drömmen om att hon skulle bli författare tog form för några år sedan. Efter gymnasiet har hon studerat på folkhögskola, med inriktning på skrivande. Hon säger till Sameradion & SVT Sápmi att den utbildningen har betytt mycket för hennes skrivande, inte minst för att hon fått öva sig på att få respons på sina texter.

Hennes bok väckte intresse hos flera förlag. och Ella-Maria Nutti har tecknat avtal med Bonnierförlaget Wahlström & Widstrand.

Ny barnbok om Inga

Konstnären Lina Maria Viitala har gett ut två barnböcker som en hyllning till sin anmoder Ingá. Böckerna, som kom ut på nordsamiska och svenska i början av sommaren, finns redan på nästan alla svenska stora bibliotek, och det finns även ett internationellt intresse för dem. I ett Instagraminlägg beskriver Lina Maria Viitala själv böckerna som en konstsamling, en berättelse och ett bevarande av den samiska kulturen.

Lina Maria Viitalas akvareller på samiska barn illustrerar böckerna om Ingá, och berättelserna i ord och bild är en skildring av samiskt liv. I en intervju med Sameradion & SVT Sápmi säger Lina Maria Vittala att det ligger en lång och ganska sorgsen historia bakom berättelserna.

– Ingá dog ung och vi fick aldrig lära känna henne. Men det känns bra att återuppliva hennes minne genom böckerna, och nu lever hon med oss på ett vis.

Ny podd om litteratur

Det finns en stark muntlig berättartradition i det samiska samhället, men många kan känna sig osäkra när det gäller att skriva och läsa på samiska. Anne Maret Päiviö, initiativtagare till bokpodden Girjemiella, vill bidra till att öka intresset för samisk litteratur.

– Idén med en bokpodd kom efter en dialog med en läsintresserad person som sa: ”en samisk författare får vara glad om den personen sålt 800 böcker”, säger Anne Maret Päiviö i en intervju i Sameradion & SVT Sápmi.

Varje avsnitt av Girjemiella inleds med en bokrecension av Lea Simma och Heaika Wollberg Wuolab, och fortsätter sedan med ett samtal om stort och smått. Målgruppen är alla som läser eller är intresserade av att börja läsa på samiska.

Samisk talkshow

I åtta avsnitt ger programledaren Ida Persson Labba plats för aktuella och intressanta ämnen i den samiska talkshowen Mu jietna.

Samtalen handlar om bland annat jojk, psykisk ohälsa, feminism, konstnärskap och poesi.

Samtliga avsnitt finns tillgängliga på SVT Play fram till 7 februari.

Stipendium till minne av Kerstin

När slöjdaren Kerstin Utsi avled beslutade hennes barn att satsa på ett stipendium för unga samiska slöjdare.

– Mamma levde med slöjden genom hela livet, det var något som alltid var med och gav henne stor livsglädje. Det kändes naturligt och självklart att skapa ett minneskonto i hennes namn, för att hedra henne och alla andra slöjdare, säger dottern Anne Madeleine Kuhmunen in en intervju i Sameradion & SVT Sápmi.

I ett första steg ska två stipendium, ett på 12 000 kronor och ett på 7 000 kronor, delas ut. Förhoppningen hos Kerstin Utsis barn är att minneskontot fortsätter att användas, och så småningom kan utvecklas till en fond eller stiftelse för att främja duodji.

– Det är oerhört viktigt att unga slöjdare kan känna att de ska våga ta steget att satsa på duodji, säger Anne Madeleine Kuhmunen till Sameradion & SVT Sápmi.

Han går alpina gymnasiet

Ovlla Skoglund är 15 år och bor i Arvidsjaur med sina föräldrar och syskon. Han har åkt slalom så länge han kan minnas och nu har han precis börjat första året på slalomgymnasiet i Arvidsjaur.

Att åka slalom är det bästa han vet och det var därför han valde att gå slalomgymnasiet på hemorten. Han har fem klasskompisar, men han berättar att de tränar mycket tillsammans med klassen ovanför, årskurs två på slalomgymnasiet.

Skoldagarna på slalomgymnasiet ser lite annorlunda ut än vanliga gymnasiet. På förmiddagarna tränar Ovlla tillsammans med sina klasskompisar. Ska man bli bra på att åka slalom måste man träna väldigt mycket och vara fysiskt aktiv.

– Jag valde den här skolan för att det är så roligt att åka slalom, berättar han.

Alpina gymnasiet på Sandbackaskolan började 2019. Eleverna får möjligheten att bli duktiga på sin sport samtidigt som de läser teoretiska ämnen som ekonomi.

För det mesta tränar eleverna på Prästberget som är i närheten av skolan, men de reser också till Kåbdalis, Åre och Nalovardo.

Skolan ligger också nära elljusspår, idrottshall med klättervägg och ishall där eleverna kan träna. De teoretiska lektionerna är på eftermiddagarna.

Ovlla har gått några veckor på skolan och trivs både med skolan och lärarna. Han tränar mycket, varje dag på skolan. Dessutom tränar han på helgerna och tre gånger på kvällstid.

– Det är för det mesta roligt att träna. Men ibland blir jag sliten och trött.

På hösten tränar det mycket teknik, löpning och styrketräning på gymnasiet men när snön kommer blir det mycket slalom. Under våren blir det en del slalomtävlingar. I höst hade gymnasieskolan planerat att åka på träningsläger till Norge för att träna på en glaciär. Men på grund av coronapandemin vet de inte om resan blir av. Det var en resa som Ovlla hade sett fram emot.

Förra året tävlade Ovlla på ungdoms-SM i Funäsdalen i slalom. Där tävlade Ovlla med Sveriges bästa ungdomar på slalom. Resultatet var han inte nöjd med, men tog tävlingen som en lärdom. Men nu är han sugen på revanch, och ser redan fram emot nästa års SM-tävling som han ska delta på. För att tävla är en utmaning som Ovlla gillar.

– Det är kul att tävla berättar han.

Ovlla har en tydlig målsättning och det är att en dag han tävla i Världscupen i slalom med de allra bästa i världen. Hans mål är att åka slalom så länge det är möjligt.

Han har en dröm att någon gång bli bäst i världen. Men för att nå dit krävs mycket träning och det är han medveten om.

– Jag ska träna så mycket som möjligt för att nå dit till toppen säger Ovlla.

Text Elin Marakatt

Hallå där…

Kharma Pavval, som är hockeyspelare och bor i Skellefteå tillsammans med mamma, pappa och lillebror. Hon är femton år och går nu in som forward i Skellefteå AIK:s damlag.

Hur kändes det att få det här beskedet?

– Det kändes superkul, det känns coolt att man får chans att utvecklas i damlaget.

Vilket lag blir mest spännande att möta under den här säsongen, och varför just det laget?

– Luleå skulle jag säga eftersom det för det första är derby och för att det är många som man känner i laget, och då blir det som en annan känsla att möta dem. Det blir lite mer triggat mellan varandra och det känns som att det blir mer viktigt vem som vinner.

Hur länge har du tränat/spelat hockey?

– Jag började med hockey när jag var sex-sju år, tillsammans med min kompis Liv som jag har spelat med i alla år.

Vilken är din största styrka på hockeyplanen?

– Min skridskoåkning.

Beskriv hur en träningsvecka kan se ut – hur mycket tid lägger du på träning, och vilken typ av träning ingår?

– Måndag har vi konditionsträning och ispass. Tisdag gym och ispass. Onsdag är jag oftast ledig, eller har yoga med laget. Torsdag tränar vi på gym och har ispass. Fredag har vi ispass. Lördag och söndag är det oftast match. Varje ispass är ungefär en timme och femton minuter, och fyspassen är en timme.

Vilket är ditt bästa eller starkaste hockeyminne?

– När jag blev uttagen till TV-pucken för två år sen, det var en häftig känsla att bli uttagen med dem som var ett eller två år äldre också.

Vilket mål har du som hockeyspelare?

– Att komma med i damlandslaget.

Hur många par skridskor har du?

– Ett par.

Hur förbereder du dig inför en match?

– Jag lyssnar på peppmusik i lurarna medans jag cyklar för att få upp pulsen och sen stretchar jag lugnt och mjukt. Sen brukar vi samlas innan vi ska byta om hela laget och så kör vi tre i rad och pratar i ringen.

Vilket råd vill du ge andra ungdomar som funderar på att satsa på hockey eller annan idrott?

– Att komma ihåg att även om det går tungt och du har motgångar så ge ALDRIG upp. Vi alla har det tungt någon gång under vår karriär, vissa har mer motgångar än andra. Om du är tjej i ett lag killar så kom ihåg att ta för dig, var inte rädd och du ska ALDRIG be om ursäkt för något du gör utan bara kör!!!

Text Marianne Hofman

Fem snabba frågor:

Hund eller katt: hund.

Hav eller fjäll: fjäll.

Kött eller fisk: kött.

Sportkanal eller filmkanal: sportkanal.

Matte eller engelska: engelska.

Rasism, kunskap och självbild, nr 3/2020

Nyligen skrev Sofia Jannok en debattartikel i Expressen kultur, där hon skildrar en situation i ett fikarum där hon blir den som ska ha alla svaren på de många okunniga frågor som majoritetspersoner har om samer. Hon drar liknelsen till ett författarsamtal där ingen läst boken.

Många känner säkert igen sig. Jag gör i alla fall det. Okunskapen som tycks fastnat som ett segt tuggummi och som bara kladdar sig fast hur mycket man än försöker dra loss det.

I det här numret belyser vi bland annat okunskapen, rasismen och diskrimineringen som ständigt finns mitt bland oss. Det finns egentligen hur mycket som helst att belysa och hur många ingångar som helst till detta tema.

De senaste åren har rapporterna från barnrättsorganisationen Friends visat att främsta orsaken till att barn och unga trakasseras i skolan grundar sig i etnicitet. För barn och unga som inte tillhör majoriteten kommer det här nog inte som en överraskning, men för den som aldrig utsatts för diskriminering på grund av sin etnicitet är det inte självklart att ens förstå fenomenet.

”Men berätta så jag förstår”, ”Vi har aldrig fått lära oss om det här i skolan”. Min känsla är att vi aldrig kommer längre än dessa kommentarer.

Kanske beror det, för oss som råkar bor i landet Sverige, på den självbild som klistrat sig fast som det där tuggummit jag nämnde. Det finns nämligen forskning som handlar om den svenska exceptionalismen, där Sverige betraktar sig som bättre än andra länder.

Det kan vara en förklaring på varför utredningar om samiska frågor aldrig blir mer än utredningar, varför ILO nr 169 aldrig ratificeras och varför rätten till land och vatten hamnar i rättegångssalarna. Forskaren Ylva Habel berättar mer om det i detta nummer.

Trots den konstanta okunskapen finns viljan, och många gånger kanske ett ansvar, att informera om samer. Nuoras Nurrii är en sådan informationssatsning i regi av Sáminuorra. Ina Omma är en av dem som har valt att använda sociala medier för att reflektera, diskutera och informera om samer och samisk kultur. I det här numret berättar hon hur och varför.

Och för er som inte redan känner Isak Utsi, tidigare ordförande för Sáminuorra, så möter vi honom i ett porträtt. Där berättar han om sig själv, och sitt nya uppdrag som kommunalråd i Arjeplog.

Katarina Hällgren