Sverigedemokraten Mattias Karlsson träffade sametingspolitikern Lars-Erik Fjällström i en diskussion om de samiska rättigheterna. Foto: Johan Jeppsson.
Sverigedemokraten Mattias Karlsson träffade sametingspolitikern Lars-Erik Fjällström i en diskussion om de samiska rättigheterna. Foto: Johan Jeppsson.

Sameting OK men inte rätt till land och vatten

Sverigedemokraterna vill utöka anslaget till Sametinget och anser att samerna har rätt att bevara och utveckla sin kultur. Men samtidigt vill partiet att rennäringen ska vara öppen för alla och att det inte ska finnas samiska särrättigheter till land och vatten. Hur går ekvationen ihop? Journalisten Ann-Helén Laestadius ordnade ett möte mellan sverigedemokraten Mattias Karlsson och sametingspolitikern Lars-Erik Fjellström.

Hur viktiga är de samiska frågorna för Sverigedemokraterna? Finns de på er agenda?
Mattias – Det gör de absolut. Många av stridsfrågorna är av väldigt allmän djupgående principiell karaktär och för oss som ett nationalistiskt parti är de samiska frågorna viktiga. Samerna har lika självklar rätt att bevara och utveckla sin identitet och kultur i sitt område som svenskarna har i Sverige.

Hur ser ni på samernas urfolksstatus?
Mattias – Jag är inte insatt i juridiken och exakt vad det medför för konsekvenser men samerna är en ursprungsbefolkning med obestridlig rätt att bevara identitet och kultur. Det vi är tveksamma till är särrättigheterna till land och vatten.

Är rennäringen en särrättighet?
Mattias – Vi ser rennäringen som en näring primärt. Vi förstår att närheten till renen är en viktig del av kulturen men den typen av storskalig, modern, motoriserad och industrialiserad rennäring som det framför allt handlar om i dag bör ses som vilken näring som helst.

Och därmed kunna utövas av vem som helst?
Mattias – Ja.

Lars-Erik – Vi anser att vi har rättigheter på våra marker och vi anser att på det sätt som markerna tagits över och fördelats av svenska staten så har man begränsat de samiska rättigheterna. Rennäringen är en av kulturbärarna. Det handlar om att kunna fortsätta utöva sina gamla rättigheter och inte få rättigheter inskränkta endast för att vi har ett modernt samhälle. Man måste ju få utvecklas.

Mattias – Jag skulle kunna tänka mig att man sponsrar, understödjer från statligt håll, väldigt småskalig rennäring för att kunna behålla kopplingen till renen. Det är ungefär som när vi sponsrar vissa typer av småskaligt, traditionellt jordbruk i Sverige för att vi ser ett kulturvärde i det. Jordbruket, där man drev boskap på vall i skogen och på allmänningar, har traditionellt samma betydelse för den svenska kulturen som rennäringen för den samiska. Jag som har bakgrund i bondesamhället skulle med hänvisning till urminnes hävd kunna köpa kossor och driva in dem på andras marker och låta dem beta där, eftersom mina förfäder gjort det i tusen år eller mer. Jag tror att det blir problematiskt i ett modernt samhälle att behålla den typen av principer.

Lars-Erik – Den här samiska rättigheten har funnits innan Sverige blev till. Jag tycker inte man kan dra parallellen till bondesamhället i södra Sverige för där har inte staten bara gått in och sagt nu är inte den här marken din längre som man gjort med samerna. Det finns ett underliggande rättsligt problem. Jag är också emot ordet sponsring. Vi har en rovdjurspolitik i Sverige där du som renskötare inte har en möjlighet att skydda din boskap. Då är frågan; får du bidrag eller en ersättning för att vi i Sverige bestämt att ha en rovdjursstam.

Mattias – Vi vill inte ha en diskriminering. Vi vill inte ha en särlagstiftning, alla ska vara lika inför lagen. Det är principiellt problematiskt, det handlar om en enorm yta och rättigheter till jakt och fiske. Det blir en diskriminering av icke-samer i samma område.

Lars-Erik – Grunden är att samer ska ha rättigheter på den mark som är deras ursprungliga mark.

Mattias – Även i södra Sverige, om man går tillräckligt långt tillbaka, så hade man ju mer rätt till jakt och fiske innan man införde kronoskogar. Vår grundinställning är att alla ska vara lika inför lagen men vi är beredda att göra vissa avsteg från principen därför att det är en speciell situation och vi ser samerna som en nation inom den svenska staten på samma sätt som svenska folket har en nation. Därför är vi positiva till att Sametinget finns och att samerna har dubbel rösträtt.

Lars-Erik –Fast vi är ju underställda riksdagen.

Mattias – I vilket fall som helst så finns större möjlighet påverka sin tillvaro än för andra medborgare.

Lars-Erik – Jag har svårt att se hur man värnar den samiska kulturen och samtidigt vill man ta bort en del av grunden för själva kulturen. Jag tycker att det är fel.

Mattias – Jag ser det inte som att man tar ifrån någon rättigheter om man ger någon annan samma rättigheter.

Lars-Erik – Det finns begränsningar för nyttjandet av naturen. 5000 personer kan inte gå till en sjö och fiska och det finns en begränsning för antalet renar i ett område.

Mattias – Jag tror inte det är risk för överutnyttjande. Med tanke på den låga befolkningstätheten tror jag inte att det på något allvarligt sätt skulle drabba fiskbeståndet om även svenska norrlänningar fick samma rätt att fiska som samerna.

Lars-Erik – Det man också bör tänka på är att det finns dåligt med jobb och många renskötare har sidoinkomster via fiske och jakt. Det handlar inte bara om sportfiske för att det är roligt.

Mattias – Problemen med jobb gäller ju även icke-samer. Samerna har ju inte varit ensamma i de traditionella samiska områdena, andra folk har också bott där länge och fisket och jakten har ingått i deras livsföring.

Lars-Erik Fjällström och Mattias Karlsson. Govven: Johan Jeppsson

Lars-Erik Fjällström och Mattias Karlsson. Govven: Johan Jeppsson

När Jimmie Åkesson intervjuades av Sverker i tv lät det som om renskötselmöjligheterna bara ska gälla svenska norrlänningar. Är det så?
Mattias – Nej, det gäller alla. Grundprincipen är att medborgarna ska vara lika inför lagen. Vi har inte tagit fram ett detaljerat förslag på hur det ska gå till men jag kan tänka mig någon form av licenssystem, där man betalar för rätten att ha rennäring och där vem som helst kan få den möjligheten.

Dessa licenser skulle fördelas på dem som redan idag bedriver rennäring och att sannolikheten för att ett stort antal renägande samer skulle sälja sina rennäringslicenser till icke- samer torde vara ganska liten. Den stora principiella skillnaden skulle dock bli att samiska renägare ändå skulle ha möjligheten att sälja och överlåta sina licenser till icke- samer som vill ta över verksamheten.

Jag tror inte att det finns särskilt många skåningar eller andra sydsvenskar som är intresserade av att flytta upp till Norrland för att bedriva rennäring och att införandet av en rennäringslag som inte gör åtskillnad på människor baserat på etnicitet därför inte skulle innebära några större reella skillnader mot den nuvarande situationen

Hur ser ni på ILO-169?

Mattias – Vi är emot den. Det skulle innebära att vi tvingas införa en väldigt långtgående särlagstiftning där man till exempel inte får döma samer på samma sätt som svenskar om de begår brott.

Sverigedemokraten Olle Larsson ville avveckla Sametinget. Var det en egen åsikt eller partiets linje?
Mattias – Hans enskilda åsikt som han framförde helt i strid med partilinjen. Han la en motion till våra landsdagar 2009 och blev nedröstad. Men han fortsatte att framföra sin åsikt i lokala media i Härjedalen. Han är inte med i partiet längre.

Är jojk och sameslöjd svensk eller samisk kultur?

Mattias – Det är samisk kultur. Vi gör skillnad på stat och nation, det är svensk kultur i den meningen att det är en del av den kulturella rikedomen i staten Sverige men det är den samiska nationens uttryckssätt.

Sameting är ok men inte rätt till land och vatten.
Mattias – Samiska språken är undantagna från den ståndpunkten. Vi ser en skillnad mellan samer, tornedalsfinnar och nyinvandrade minoriteter. Vi är emot ett mångkulturellt samhällssystem där staten subventionerar och uppmuntrar nyanlända invandrargrupper att stärka och bibehålla sin kultur i Sverige. Men samerna är en ursprungsbefolkning och har en okränkbar rätt.
Vi tror inte att ett mångkulturellt samhälle kan fungera, men ett särkulturellt samhälle kan fungera.Ett par tre grupper som utvecklats i samma område blir inte några större problem.

Hur ser ni på de nationella minoritetsspråken?
Mattias – Tveklöst så att när det gäller samerna ska de ha rätt till modersmålsundervisning och kunna kommunicera med myndigheter på sitt språk.

Och judar och romer?
Mattias – Vi har inte riktigt tagit ställning när det handlar om hela den samlade frågan om nationella minoriteter. Det jag kan tycka är märkligt är att man har fått särrättigheter baserat på att man funnits längre i landet än andra minoriteter, samtidigt omfattas romer som flyttar hit i dag av de här särrättigheterna.

Blir det inte en krock – sameskolor och språk är okej, jojk är okej, slöjd är okej, men inte rennäringen?
Mattias – Rennäringen är okej. Jag tycker inte att det är konstigt, någonstans måste man dra gränsen för hur långt särrättigheterna kan gå. Jag tycker det är en rimlig avvägning. Man får så mycket kulturell autonomi som möjligt och får starkt stöd av staten för att kunna göra det, men när det gäller rätten till land och vatten där andra också bott ska det vara lika för alla.

Många säger att renskötseln är grunden för att den samiska kulturen och språket ska överleva. Ser inte ni en risk för att ni slår undan fötterna?
Mattias – Jag har svårt att tro på det argumentet. Om jag åter gör en koppling till det svenska samhället, att vårt språk skulle ha blivit hotat eller riskerat att gå under när vi lämnade det småskaliga jordbrukssamhället, så blev det ju inte. Som jag förstått det är det en liten minoritet av det samiska folket som håller på med rennäring.

Lars-Erik – Den samiska kulturen hör inte bara till rennäringen, utan den hör också till land och vatten. Språket handlar om närheten till naturen och är influerad av det område man kommer ifrån.

Att separera kulturen från möjligheten att utöva sina rättigheter som same gör en inskränkning av den samiska kulturen och fortlevnaden för det samiska folket. Man måste också se skillnaden mellan det svenska majoritetsfolket och den minoritet som samer är. Jag håller inte med dig där.

Mattias – Varför ska man göra avgörande skillnad mellan svenskar och samer? Det är som att man bara är ett riktigt folk om man är en minoritet, så upplever jag att det är i Sverige i dag. Den svenska kulturen och identiteten tas inte på samma allvar, svenska hemortsrätten är inte lika viktig, det är bara okej att prata om sånt när det handlar om minoritetsfolk.

Lars-Erik – Sverige är en stat och det finns större maktmöjligheter för svenskar inom Sverige än för mindre folk. Det har funnits en stark utsatthet för det samiska folket, främst under de senaste 150 åren, där man sett skillnader mellan svenskar och samer som något dåligt. Man kan jämföra med en bonde i Skåne som blir av med sin åker för att staten bestämt det, nu ska andra ha rätt till den. Då måste man ju få någon slags kompensation.

Mattias – Jag är inte främmande för en kompensation, det får en utredning visa om de som i dag har nyttjanderätten ska ha någon form av kompensation. Då handlar det snarare om de enskilda näringsidkarna, inte hela det samiska folket.

En del blir provocerade av samer som säger jag är same, inte svensk. Hur ser du på det?
Mattias – Det tycker jag är positivt. Jag har själv uteslutande svensk identitet så jag kan förstå de samer som känner att de har uteslutande samisk identitet.

Det behövs mer läromedel, modersmålslärare och kunskaper om samer. Vad är er inställning där?
Mattias – Vi vill kraftigt öka stödet till den samiska kulturen och kunskapsspridningen om samer. Vi är enda partiet som lyfte det i vårbudgeten där vi flaggade för våra prioriteringar. Vi vill öka anslagen till fjällmuseet och Sametingets kulturanslag. De har legat frysta sen 1993 och det är skandallöst.

Vad var er känsla i sametinget när SD kom in i riksdagen?
Lars-Erik – När man hörde uttalanden om att avskaffa Sametinget är det klart att man kände oro, man känner också oro för det här att ge möjligheter till olikheter i Sverige.

När Mattias säger att de vill satsa mycket pengar på samiska frågor, känns det som om du missuppfattat partiet?
Lars-Erik – Det är ju bra men samtidigt problematiskt att rättigheterna ska särskiljas från det kulturella. I mitt parti jobbar vi för att stärka de samiska rättigheterna. Det är viktigt att man har en debatt och jag hoppas att du har lyssnat på vad jag har sagt och jag har lyssnat på vad du har sagt. Problemet för svenska politiker är att ni bara hör en sida och kanske inte har jättebra kunskap och då är det svårt att se hela bilden så jag hoppas att ni kan fundera lite mer på det här och se vilka problem det skulle kunna innebära om man öppnar upp rättigheterna för alla svenskar. Det kan påverka den samiska kulturen.

Mattias – Jag lovar att vi ska tänka på det du sagt och sätta in oss i frågorna ännu mer.

Lars-Erik – Om samerna hade haft ett papper att visa upp, det här är vår rätt, hade det varit annorlunda för er då?

Mattias – För mig hade det inte spelat roll. Politikens uppgift är att stifta lagar och lagar förändras och rättigheter förändras, så har det varit för svenskar och andra folk. Efterhand som samhället förändras, förändras också förutsättningarna.

Vad har ni för besked till samiska ungdomar som oroar sig över framtiden?
Lars-Erik – Jag tror att den samiska framtiden ser ljus ut tack vare Sametinget.

Mattias – Jag hoppas att ungdomarna försöker lära sig så mycket som möjligt av sitt kulturella arv och försöker föra det vidare och förhoppningsvis kan man anpassa det till nya tider, föra in det i dataåldern.

Hur är ditt eget intresse för det samiska?
Mattias – Det är ganska stort. Jag är fascinerad av samisk kultur, estetik och formspråk. Jag känner mig närmare den samiska kulturen än vad jag gör de flesta andra nationskulturer och det har att göra med att svenska folket har samexisterat så länge med samerna. Jag vill lära mig mer och tänkte åka upp på studiebesök.

Ann-Helén Laestadius

 

Nuorat.se har bytt hemsida i början av 2014. De artiklar som förts över till det nya systemet har därför datumstämplar som inte överensstämmer med det datum då de publicerades första gången. Alla artiklar med denna kursiverade notis är publicerade någon gång mellan 2009 och 2013.