Olle Kejonen gör författardebut med ny ordbok

Äntligen är den här – den nya lulesamiska ordboken. Olle Kejonen är författaren bakom, och för Nuorat berättar han hur det var att skriva, varför lulesamiskan är ett rikt språk, och om misstaget som satte hela bokens framtid på spel.

För mig har det varit såhär: jag har lärt mig nordsamiska fastän min far kommer från lulesamiskt område. Därför är detta en comeback för mig, att skriva den här boken. Det har blivit så att nordsamiska är Sápmis “lingua franca.” Alla lär sig nordsamiska, även om du kommer från Ryssland eller Östersund. Det är inte så bra enligt mig, för det finns såna rikedomar i det samiska språket.

När det är svårt att hitta böcker och kurser för att lära sig lulesamiska i till exempel skolan – då tänker jag att den här boken behövs. Den har varit viktig för mig, och jag hoppas den blir viktig för andra med.

Visst är det många ord som är lika nordsamiskan, och särskilt den del som pratas i Kiruna där jag är ifrån. Det har varit roligt att jämföra och se hur vissa lulesamiska ord är dialektala ord i nordsamiskan. Ett ord som jag aldrig använt är “eahtsit”, det betyder kärlek och på nordsamiska heter det “rahkistit.” Det är ett ord som jag lärt mig när jag arbetat med boken.

Jag har haft väldigt bra hjälp av min korrekturläsare Ann-ristin Skoglund. Hon är duktig på lulesamiska. Jag har lärt mig mycket och inte tänkt så mycket på språkpoliser – bara vågat mig på att använda språket. För när man törs blanda ord så lär man sig. Det är bara naturligt att blanda språk. Om jag lär mig svenska så nog blandar jag in engelska där också. Det är inget konstigt för mig.

Jag har också sett i arbetet med ordboken att låneord är viktiga delar i språket – ord som kan komma från båda svenskan och finskan. För två år sedan kom det en lulesamisk ordbok på nätet som en Kintel hade skrivit, och som publicerats via norska Sametinget. Den har hjälpt mig mycket i arbetet med min bok. Det som varit svårast har varit att hitta tid att jobba med boken. När jag arbetade i arkiven på Sameradion så satt jag på kvällarna på bussen hem och skrev.

Jag hade en sån där liten 10-tums dator, och på den skrev jag boken. En gång glömde jag datorn på bussen – jag gjorde precis som Mikko Svonni! Som tur var hade jag sparat hela arbetet på USB. Jag har ingen aning om var datorn finns nu – den är försvunnen. Jag har gjort den här boken lite i smyg. Jag fick pengar från Sametinget och det kom ett pressutskick efter det. Men jag har inte pratat så mycket – inte velat “ropa hej förrän jag är över bäcken.”

Det är alldeles nyss när den blev klar som jag publicerat information om boken. Min korrekurläsare som är lärare berättar att det finns ett stort behov för en sån här bok. I slutet av januari 2014 har jag gått ut med den offentligt och har redan skickat flera hundra böcker till både Jokkmokk och till Norge. Så det verkar finnas intresse.

Men jag känner att bara det finns en ung same som lär sig lite samiska från min bok – då blir jag stolt.  

Tobias Poggats

Fakta Olle Kejonen
Ålder: 22 år.
Bor: Stockholm  tillsammans med sin flickvän.
Jobbar på: Sameradion som reporter.
Aktuell med: har släppt en lulesamisk verb-bok.

 



Översättning:
Sámigiella (G)ollegiella