Ánnonsa
umea-kommun-plats-desktop- NOURAT

3/16: Birra nord på svenska

maui-costume-2”Min hud är en inte en halloween-dräkt”
Disney goes urfolk igen – och vilse. Moana, en polynesisk tjej, träffar halvguden Maui och de ska tillsammans rädda hennes folk. Många ser fram mot filmen, som heter ”Moana”. Den verkar vara gjord med god research och respekt för Stilla havsfolkens kultur. Men nyss – kom dräkten! Urk!
”Oj” (ungefär), sa Disney och drog tillbaka maskeraddräkt och pyjamas. Japp, fortsätt med Superman- och Spiderman-kroppsstrumpor, kära jänkare, och jämför aldrig de två igen.

Mer här: talanoa.com.au
“Talanoa, a digital space for Pacific storytelling. We connect Pacific people with communities around the world, through the power of our stories.”

”VI MÅSTE PRATA
Vi måste ta de här samtalen vid köksbordet idag”, uppmanar föreningen Niejda. Prata om sexuella övergrepp. Våld i nära relationer förekommer hos alla folk, också det samiska. För nolltolerans är PRATA nödvändigt. Också innan det händer. Så att vi vet hur vi ska prata när det har hänt. Hela Niejdas upprop finns i senaste Samefolket.
Nuorat vill innerligt och med kraft tipsa om Stina Inga magiskt starka, vackra, sårbara diktbok: ”Jámán oanehis bottu” (DAT 2016). (Jag dör en kort stund)

Intervju med Stina Inga om boken finns här: samer.se/5129

2 miljoner
i stället för
11 miljoner
kronor

Sáminuorra fick pengar direkt i statsbudgeten, för att tillsammans med Vaartoe-Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet informera i skolor om samiskt språk och kultur.
- Vi börjar med det vi har – och fortsätter söka mer, säger Isak Utsi, Sáminuorras ordförande.
Isak himself blev också nominerad till utmärkelsen #FirstGeneration eldsjäl – för att ha inspirerat och engagerat sig för FN:s globala mål.
Isak vann, kolla här!

 

250 000
Så många renar vill myndigheterna i Яма́льский райо́н, Jamal-distriktet, slakta bort i höst. Renägande nenetser kommer att få sina djur tvångsslaktade av militär, med hänvisning till bete och risken för sjukdomar. Det skriver The Independent Barents Observer. 1200 renar dog i mjältbrandutbrottet i norra Ryssland i somras.

”Joika har sålt slut i Norge, skriver tidningen. Äter det inte. Saknar en burk med lamm och potatis och en tecknad person i folkdräkt. Föreslår namnet Steva!”
Kenneth Hætta – stev är norska för folkmusik, högtravande, sävlig och gammaldags.

”Om någon från Nipen tar det samiska namnet från platsen de kommer till efternamn och sen får barn med en Pokka från typ Kirunaområdet, så kan barnet heta Pokka Hoanttas…”

Max Machké ord- och ortvitsar
och fortsätter med egna och andras namnfavoriter, om man ber honom:
Lille Store
Biti Ballo
Blind Påve

Skillnad på djur och djur, polis och polis?

98 polisanmälningar om tjuvjakt i Gällivareområdet på senare år har lett till – ingenting. Jo, Kalla fakta i TV4! Samtidigt slår 45 poliser till på fem olika platser och griper fem män för tjuvjakt på björn och järv.

Sara Skum på fejjan:
”Den stora sorgen och förtvivlan vi kände inför faktumet att våra djur plågats ihjäl av sadister, hjälplösheten när Polismyndigheten spottade på oss, den känslan känner jag just nu när jag läser i nyheterna om den enorma polisinsatsen som satts in på “jakthärvan mot björn och järv”.”
Lagen bör ändras, säger Sara Skum, så att tjuvjakt på ren rubriceras som grovt jaktbrott och djurplågeri i stället för som idag stöld.

Sara om sin målning:
“Mitt namn är Sara Skum, jag kommer från en renskötarfamilj men min farfar var konstnär och av honom fick jag mitt stora intresse för konsten.
Jag finner ro i att hålla penseln i handen, jag vill måla renen och mitt samiska arv eftersom det är det vackraste jag vet, jag tycker om att experimentera med olika konst tekniker men renen är alltid återkommande i min konst.”

Sporty ’n’ praised

Svenska samernas riksidrottsförbunds ungdomsstipendier (5000 kr) gick i år till Marja-Meele Päiviö, tävlande på Same-SM för Soppero sameförening och Johan Bergkvist, Jovnevaerie sameby.

Marja-Mele:
”Å det är en ära! Å det betyder också väldigt mycket för min satsning, då det är en prylsport jag håller på med (längdåkning). De är enbart de bästa som duger för mig Självaste tävlandet, de är ju de man mest ser framemot. När de går bra så får man en självförtroendeboost och ett kvitto på all träning man lagt ner. Det kanske inte är de absolut roligaste där å då under loppet, för de är ju skitjobbigt, å de ska de ju va, när man ska pressa gränserna. Kroppen skriker stanna men huvudet säger kör, å de är så de ska va! Men sen känslan av att få känna sig stark och känna den där känslan “idag är det min dag” och få vara så slut i målfållan med mjölksyra ända upp till öronen och veta att man vunnit, den känslan är oslagbar! Å de är de jag strävar mot i vinter, att kunna vara med å fightas om topplaceringar i Sverige i min ålder!”

17 meter hög
23 meter bred

175 timmar

Ripan låter Ka-pow Ka-pow,  den går under namnet Sápmi Air Force. Nåjd och jungfru Maria. Men också en hyllning till alla starka kvinnor i Sápmi. Plus att konstnären speglar hur samhället ser ut. Börjar man göra konst för att de ska passa vad folk vill köpa eller enbart för pengar och inte från sitt hjärta då är man också fel ute. Också viktigt att inte provocera bara för att få uppmärksamhet, du måste ha en grund annars blir man bara en provocerande pajas.  den är ca 23 meter bred och 17 meter hög.

Ripan med självmordsbälte, som konstnär Anders Sunna kallar Sápmi Air Force, är en motsats till fredsduvan med olivkvist i näbben.
- Ripan vill säga att fred också är något skört. Och så låter den Ka-pow Ka-pow, som skott. Det är humor, svart humor. Men det är också faktiskt sant att de nordiska länderna exporterar vapen till krigshärjade länder.

I Alta jobbade han och Linda Zina Aslaksen tio-tolv timmar/dag i åtta dagar. De öppnade nästan 400 burkar färg, 150 tog helt slut. Skolväggarna är målade från en skylift, på fri hand. Den maskerade kvinnan är nåjd – och Jungfru Maria. I komsen ligger en guldfärgad missil.
- Börjar man göra konst för att det ska passa vad folk vill köpa eller enbart för pengar och inte från sitt hjärta då är man fel ute. Provocerar du bara för att få uppmärksamhet blir du en pajas. Konstnärens roll är att ifrågasätta och skapa debatt, säger Anders Sunna.

Sofia Jannok gör tv-skådisdebut

I höst debuterar Sofia Jannok som skådespelare i SVT:s mångmiljonsatsning Midnattssol – och spelar nåjd.

23 oktober är det premiär för den svensk-franska thrillerserien som utspelas i Kirunas fjällvärld. I ett pressmeddelande beskrivs serien som en high-concept-thriller som ställer viktiga frågor om bland annat tolerans i det moderna Europa. Sofia halkade, som man säger, in på ett bananskal.
- De hörde av sig till mig och frågade om jag ville provfilma för rollen som nåjd. Jag åkte till Stockholm och gjorde en provscen. Jag är helt grön på att casta, man skulle tydligen lära sig scenen som man skulle spela upp. Det hade jag helt missat, men jag fick några minuter på mig och sen gjorde jag det som stod på pappret. Det gick tydligen bra.
Att spela nåjd i en serie där avsändaren inte är samisk kan tyckas kontroversiellt. Visst, säger Sofia, det är absolut speciellt.
- Jag tänkte att den enda gången jag sett Áillohaš spela en roll var som nåjd i filmen Vägvisaren, och det är ju bland det tyngsta i Sápmi.
Att gestalta en nåjd medför ett ansvar att behandla rollen med respekt, även om det är fiktion. Sofia hade också synpunkter på vissa scener och då tog teamet till sig det, berättar hon.
- Jag kan bara prata utifrån de scener jag är med i, men där var de väldigt lyhörda.
Sofias karaktär beskriver hon som bensäker och väldigt jordad.
- Hon har så mycket makt, men behöver inte ödsla med onödiga ord till sin omgivning. Hon är lågmält kraftfull.
Sofia tror att serien kommer att röra om, både inom Sápmi och utanför Sápmi.
- Det är ganska mycket more is more. Förutom att det är en mordhistoria så är det många andra parametrar, kulturer, mångfald, identitet, som jag tycker är mer intressant än själva kriminaldelen.
Visst, säger hon, det är svårt att veta hur det blir när inte Sápmi är avsändaren av serien och det är kanske inte är hundraprocentigt samiskt från början till slut.
- Men om man inte gör några misstag gör man oftast ingenting och det samiska får inte heller bli för heligt, då törs man inte röra i det alls.
Första inspelningsdagen kom en av manusförfattarna Måns Målind fram till Sofia och frågade om hon visste hur han fick idén till serien.
- Han berättade att han varit på en av mina konserter i Jukkasjärvi och inspirerats av min musik och framförallt m mellansnack. Det var coolt och därför var det extra roligt att vara med i serien.

Text om Sofia Jannok: Katarina Hällgren
Övriga notiser: Pia Sjögren