Framgångssaga med renskötseln i hjärtat

Med ena foten i hagen och den andra i forskarvärlden är Jannie Staffanssons mål att skapa en bättre värld för den samiska befolkningen. Just nu pluggar hon kemi på forskarnivå i Tromsö, men innan hon flyttade dit fick Nuorat en chans att prata med henne om klimatförändringarna, om hennes föreläsning i Oxford, och om oron för renarna i Idre sameby. 

“Det är självklart att man sätter renen först när man kommer från en renskötarfamilj. Inte för att man blir lärd att det är rätt att göra så, utan för att det känns rätt. Även fast jag är här nere så känner jag ju fortfarande av oron som finns där hemma. Man surrar ju hela tiden med áhccie och sådär. Hur går det med rovdjuren? Hur går det med vargen? Man har ju ändå sitt hjärta hemma även fast jag inte bor där just nu. Det var ju på grund utav de känslorna som jag började plugga också.

I februari i år var jag på Oxford i England och pratade om om klimatförändringar ur renskötselsynpunkt – vad vi ser i Sápmi idag. Till exempel om sjöar som öppnas tidigare varje år, om nya växter, hur trädgränsen flyttar på sig och om att insekter och parasiter blir fler. Det är en stor påverkan som sker idag, och har man inte koll på hur det var innan så ser man inte det som händer nu. Men vädret har ju vi sámien stenkoll på. Jag har samlat en massa information just för att jag har läst så mycket och varit intresserad av det.

Det jag känner när jag är ute och föreläser är att man måste samla hela samiska folkets historia och försöka förmedla det på ett bra sätt. Det behövs i alla forum. Vi måste synas och höras. Men för att kunna ha sådana diskussioner med beslutsfattare måste man ha betyg bakom sig. För det enda sättet som svenskarna ska rösta på eller lyssna på en sámie är om man har utbildningen bakom sig. Då blir de tvungna att göra det.

Vi sydistjejer är duktiga på att jobba och det är ju någonting som alla gör. Är du renskötare så hjälper du till. I Idre är det fyra renskötare som håller på året runt, men de börjar bli ganska gamla. När jag växte upp hade vi det jävligt kämpigt ekonomiskt, och då kände jag att jag vill ha renskötseln i mitt liv men jag ska försöka att inte låta det bli lika jobbigt för mina barn. Och då kanske jag får skaffa mig en bra utbildning och sedan hitta någon som vill hålla på med renskötseln med mig. Så vi kan komplettera varandra.

I Tromsö kommer jag göra ett masterarbete inom läkemedelsforskning. Så under ett år kommer jag vara på en forskningsanläggning. Det ska vara skönt att få komma upp och se lite fjäll, och se lite snö och vara i rätt miljö. Och omge mig med människor som är likasinnade.

Det jag tänker mest på det är ju att man ska kunna bidra till att naturen inte förändras så mycket så vi inte åker på stora klimatförändringssmällar. För att förstå klimatförändringarna och den totala påverkan – för det är en hel cocktaileffekt utav allt som människan gör idag – så måste man förstå sig på naturen på något vis, och ämnena som finns. Och de absolut minsta delarna som finns är ju kemi. Det är ju atomer och molekyler. Och det är väl där som jag känner att jag kommer att kunna påverka hur renen har det. Att den har det bra.”

Faktarutor:
Nyligen publicerade Us National Academy of Sciences och Britain’s Royal Society en översikt av klimatforskningen och slår fast att förändringarna kommer ha en verklig och störande effekt på klimatet i världen. “Det är nu säkrare än någonsin tidigare att människan gör att jordens klimat förändras,” stod det i översikten.

Jannie Staffansson
Bor: Tromsö
Ålder: 24 år.
Gör: Har pluggat kemi i fem år och befinner sig nu i Tromsö för att göra klart sitt sista studieår på en forskningsstation.
Aktuell med: Föreläser om hur klimatförändringarna påverkar renskötseln i Sápmi.

Text: Tobias Poggats