Ánnonsa

3/18 Ledare

Hur mår du?

”Hur är läget?”. ”Bara fint”. Två artighetsfraser som ofta förekommer när två personer träffas. Varken avsändaren eller mottagaren förväntar sig svaret i något annat än positiva ordalag.

Men hur ofta pratar vi egentligen om hur vi mår, trots att vi har en självklar öppning varje gång vi möter en vän, släkting eller bekant? Inte så ofta, skulle jag gissa. Det är förstås svårt. Att berätta att läget inte alls är bra drar sig nog många för i det dagliga samtalet. Och mottagaren är knappast redo att få höra någons livskval vid ett snabbt möte på affären, i skolan eller i rengärdet för den delen.

Jag har personligen testat båda delarna när jag fått frågan. Både att svara att allt är bra och att berätta hur det egentligen är just då. Det funkar väl sådär. Eller, det beror mycket på vem man träffar och vad den personen redan vet om en.

Det vi vet i dagens samhälle är att det finns dem som inte mår bra psykiskt. Bland samer finns det många som brottas med psykisk ohälsa, det vittnar bland annat forskningen om. Men det pratas desto mindre om det, även om det håller på att ske en förändring även inom det samiska.

SANKS, Samisk nasjonalkompetanstjeneste – psykisk helsevern och rus, startade sin verksamhet för snart 20 år sedan för att kunna erbjuda samer hjälp mot bland annat psykisk ohälsa. Framförallt tar de hänsyn till den kulturkompetens som så många efterfrågar och som sällan finns i den icke-samiska sjukvården.

Trots att de funnits ett bra tag och har en etablerad verksamhet så finns det fortfarande samer som inte känner till att SANKS finns.

I det här numret har vi valt att lyfta temat psykisk ohälsa. Det finns dem som vill och vågar prata om hur de mår. Maja Mörtell är en av dem.

Det bästa vore förstås om ingen bland oss samer mådde dåligt, men eftersom verkligheten inte ser ut så tänker vi som Maja – våga prata och berätta. På sikt kanske det kan leda till förändring.

Förutom detta tunga men viktiga ämne, tar vi oss en titt på valresultatet i årets val, pratar med Sara Ajnnak om varför det numera är ett moratorium på Násafjäll, åker en sväng till Kanada och följer Mirja Nilsson Utsi på same-SM i Staare. Bland mycket annat.

Hoppas ni gillar läsningen. Och kom ihåg, våga fråga hur andra mår och våga berätta om inte allt är bra. Det kan göra skillnad.

Katarina Hällgren