Ánnonsa
umea-kommun-plats-desktop- NOURAT

2/18 Inför riksdagsvalet 2018 – partiernas svar

Tidigare i vår skickade vi ut en enkät till samtliga partier som finns representerade i riksdagen. VI varvade ja- och nejfrågor med mer utförliga frågor om sanningskommission, vardagsrasism, urfolksrätt, markrättigheter och språk. Här är samtliga partiers svar i sin helhet.

Socialdemokraterna

1.    Ja eller nej till samisk sanningskommission? Varför/varför inte?

Svar: Socialdemokraterna ser att det kan finnas behov av att bringa klarhet och belysa svenska statens agerande gentemot samerna genom historien. Vi är beredda att lyssna på berörda parters erfarenheter och argument. Vi konstaterar att frågan behandlas inom Sametinget för närvarande. Vi noterar även att Svenska kyrkan har genomfört ett arbete med liknande inriktning. I nuläget bedömer vi socialdemokrater att den process som pågår inom Sametinget bör få slutföras innan vi går vidare.

Följdfrågor: 

Hur vill ert parti arbeta med vardagsrasism mot samer och nutida kolonialt förtryck?

Anser ni att Sverige har koloniserat och fortfarande koloniserar Sápmi?

Svar: Det är varje människas ansvar att reagera på rasism och fördomar i vardagen. Det är politikens ansvar att ge förutsättningar för de goda krafterna i samhället att sprida kunskap och bygga broar. För oss socialdemokrater är folkbildningen central.  Det samiska folket och landet Sverige har både en delad historia och en gemensam framtid. Historien innehåller mörka kapitel, vi socialdemokrater  vill att framtiden ska präglas av respekt, dialog och samförstånd.  

2.    Ska urfolket i Sverige, samerna, ha större inflytande över markanvändning på åretruntmarkerna, till exempel vid gruvexploatering, ja eller nej? 

Varför/varför inte? Hur stort inflytande? Veto?

Svar: Socialdemokraternas generella ingång är att det är viktigt att rennäringen och gruvnäringen kan samexistera. Vid beslut om nya gruvor så är viktigt att en grundlig utredning görs innan något beslut tas. Vid eventuella tvister måste argument vägas mot varandra. I slutändan finns det en lagstiftning att falla tillbaka på, där två intressen står mot varandra och som ska vägas mot varandra i enskilda fall.

Följdfråga:Om inte konflikterna ska lösas i domstol, hur ska motsättningarna lösas i framtiden, enligt er?

Svar: Vi tror på behovet av utvecklade former för samråd. Ett arbete med att ta fram en ny konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket är för närvarande under beredning i Regeringskansliet. 

3.    Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt, ja eller nej? 

Svar: Alla länder har sina förutsättningar. Sverige har som stat kommit en bit på väg.

Följdfrågor: 

Sverige har i flera års tid fått kritik från FN när det gäller urfolksfrågor, vad vill ni göra konkret för att råda bot på det?

Bör Sverige ratificera ILO nr 169?

Svar: Den socialdemokratiskt ledda regeringen har i samband med den så kallade allmänna ländergranskningen under FN:s råd för mänskliga rättigheter aviserat att den arbetar i riktning mot att tillträda konventionen.  Det är dock ytterst en fråga för riksdagen att besluta om. 

 På sikt vill vi också se en nordisk samekonvention, det är viktigt att den processen får fortsätta.

4.    Ska svensk lag tillåta ”full immersion” på sameskolorna, det vill säga att all undervisning sker på samiska, ja eller nej? (Idag ska minst 50 % av all undervisning ske på svenska, enligt skollagen)

Svar:  Socialdemokraterna driver inte något sådant förslag. 

Följdfråga: 

På vilka andra/fler sätt vill ert parti arbeta för att främja samiska språken i skolan?

 Svar: För att undervisningen i samiska ska fungera behövs fler lärare med rätt kompetens. Vi socialdemokrater kommer därför att arbeta för att säkra kompetensförsörjningen av lärare i det samiska språket. Vi är också positiva till att se över möjligheterna att använda fjärrundervisning då andra alternativ saknas. 

5.   Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur och samhällsliv har ni inom ert parti jobbat med under den senaste mandatperioden och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?

Svar: Kulturinstitutionerna och kulturlivet måste spegla den kulturella mångfalden i dagens Sverige. I detta ska också ingå att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att behålla och utveckla det egna språket och kulturen.

Därför har den socialdemokratiskt ledda regeringen under mandatperioden bland annat gjort följande:  

-       Inklusive 1 miljon mer till Fjäll- och samemuseet Ajtte 2018
http://www.nsd.se/nyheter/rekordstor-kulturbudget-nm4648057.aspx

  • Utökade resurser till Sametinget:

http://www.regeringen.se/artiklar/2015/09/regeringen-satsar-pa-sametinget-och-samisk-kultur/

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/utokat-anslag-till-sametinget

 

Moderaterna

1.    Ja eller nej till samisk sanningskommission? Varför/varför inte?

Svar:Moderaternas uppfattning är att det finns ett behov av att göra upp med den mörka historien vad gäller Sveriges behandling av samerna, både som ett sätt att skapa och sprida ökad kunskap i hela Sverige om denna del av vår historia och som ett sätt att lägga en grund för försoning. Vi har tidigare lagt motioner med den inriktningen. I år valde vi att inte ta några sådana initiativ eftersom att vi har informerats om att det pågår ett arbete inom Sametinget med förslag till vad en sanningskommission skulle få i uppgift att göra och hur den skulle vara organiserad. Vi har till företrädare för Sametinget uttryckt att vi ser fram emot att ta del av de förslagen och kommer att behandla dem i positiv anda när de är formulerade.

Följdfrågor: 

Hur vill ert parti arbeta med vardagsrasism mot samer och nutida kolonialt förtryck?

Anser ni att Sverige har koloniserat och fortfarande koloniserar Sápmi?

Svar: Det är för långtgående att påstå att Sverige fortfarande koloniserar Sápmi. Sverige är en demokratisk rättsstat inom internationellt erkända gränser, där alla människors lika värde är ett grundläggande värde, där det finns ett oberoende rättsväsende för att avgöra tvister om t.ex. markrättigheter, där det finns system för demokratiskt beslutsfattande och där urfolks och nationella minoriteters rättigheter ska skyddas. Däremot sker alltför ofta kränkningar av människors fri- och rättigheter. Inte minst måste problemen med rasism mot samer tas på stort allvar. De vittnesmål om vardagsrasism som fördes fram inom ramen för SVT Sápmis och Sameradions stora satsning är skakande. Som med andra former av rasism och förtryck är en viktig motmedicin kunskap och information. Ju mer människor lär sig om och av varandra desto större förutsättningar finns för ömsesidig respekt och förståelse. Vi stödjer därför de åtgärder som regeringen anger i den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott på nätet, där utbildning för bl.a. skolpersonal och poliser är ett viktigt inslag. När samer utsätts för hatbrott är det polisens ansvar att utreda brotten och se till att de skyldiga ställs till svars.

2.    Ska urfolket i Sverige, samerna, ha större inflytande över markanvändning på åretruntmarkerna, till exempel vid gruvexploatering, ja eller nej? 

Varför/varför inte? Hur stort inflytande? Veto?

Svar: Moderaterna har inte några förslag om att ge samerna större inflytande över markanvändningen på åretruntmarkerna, t.ex. vid gruvexploatering. I de situationer då samernas intressen som ursprungsbefolkning ställs mot andra viktiga intressen, som exempelvis gruvnäringen, är lösningarna sällan enkla. Domstolsprocesser kan vara kostsamma och krävande för de inblandade men den praxis som där utmejslas kan ge långsiktiga förhållningsregler, vilket underlättar för parterna.

Följdfråga:

Om inte konflikterna ska lösas i domstol, hur ska motsättningarna lösas i framtiden, enligt er?

Svar: Vi ser fram emot regeringens aviserade förslag om en konsultationsordning mellan regeringen och Sametinget. Vi vet ännu inte vad förslaget innebär, men det vore bra om det blev möjligt att komma vidare i den frågan. Innan vi har sett förslaget är det svårt att bedöma i vilken mån det ger alternativ till rättsprocesser, om det uppstår konflikter.

3.    Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt, ja eller nej? 

Svar: Vi anser att Sverige är ett land som tar urfolksfrågor på stort allvar. Ett exempel är att minoritetspolitiken utvecklats på många sätt under de senaste tio åren. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ger de fem nationella minoriteterna – inklusive samerna som urfolk – ett grundskydd vilket främjar de nationella minoritetsspråken samtidigt som kulturen utvecklas och bevaras. Sedan 2018 ingår 93 kommuner och 16 landsting/regioner i förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska vilket möjliggör för de nationella minoriteterna att använda sitt minoritetsspråk vid kontakter med myndigheter. I förvaltningsområdena ska även kunna erbjudas barn- och äldreomsorg på minoritetsspråken. 

Följdfrågor: 

Sverige har i flera års tid fått kritik från FN när det gäller urfolksfrågor, vad vill ni göra konkret för att råda bot på det?

Bör Sverige ratificera ILO nr 169?

Svar: Moderaterna vill fortsätta arbetet med förvaltningsområden för att möjliggöra för fler att använda sitt minoritetsspråk i kontakt med myndigheter m.m. Vi stödjer regeringens förslag i propositionen En stärkt minoritetspolitik, som bl.a. innehåller förslag om skärpt lagstiftning när det gäller strukturerad dialog mellan myndigheter och nationella minoriteter, barns och ungas möjligheter till inflytande samt rätt till äldreomsorg och förskola på sitt eget språk. Vi anser att det vore bra om en konsultationsordning kunde etableras och ser fram emot regeringens förslag om detta. Vi kommer, som sagt, att behandla förslag om en sanningskommission i positiv anda när det har formulerats. 

Avseende ratificering av ILO nr 169 krävs fortsatta analyser av vad det skulle innebära innan vi är beredda att ta ställning.

4.    Ska svensk lag tillåta ”full immersion” på sameskolorna, det vill säga att all undervisning sker på samiska, ja eller nej? (Idag ska minst 50 % av all undervisning ske på svenska, enligt skollagen)

Svar: Moderaterna har inte några förslag på ändringar i skollagen avseende andelen av undervisningen som ska ske på svenska.

 Följdfråga: 

På vilka andra/fler sätt vill ert parti arbeta för att främja samiska språken i skolan?

Svar: Vi har tagit del av förslagen i utredningsbetänkandet Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk (SOU 2017:91)och tycker de är intressanta. Vi vill dock avvakta den fortsatta beredningen av betänkandet innan vi tar slutlig ställning till konkreta förslag.

5.   Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur och samhällsliv har ni inom ert parti jobbat med under den senaste mandatperioden och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?

Svar: Vi har fört dialog med företrädare för Sametinget, både inom ramen för konstitutionsutskottets arbete och genom andra kontakter, för att få fördjupad kunskap om frågor som är viktiga för det samiska samhället. Konkret har vi lyft fram betydelsen av att göra upp med den mörka historien om förtryck och övergrepp gentemot samerna och kommer, som sagt, att behandla förslag om en sanningskommission i positiv anda när det har formulerats. Vi har också arbetat med minoritetspolitiken i allmänhet och bl.a. lagt förslag om skärpt uppföljning av att kommunerna i förvaltningsområdena lever upp till sina åtaganden. 

Inför de kommande fyra åren menar vi bl.a. att det är viktigt att en konsultationsordning mellan regeringen och Sametinget etableras samt att arbetet med att göra upp med den mörka, svenska historien om förtryck och övergrepp gentemot samerna inleds.

 

 

Sverigedemokraterna

1.    Ja eller nej till samisk sanningskommission? Varför/varför inte?

Följdfrågor: 

Hur vill ert parti arbeta med vardagsrasism mot samer och nutida kolonialt förtryck?

Anser ni att Sverige har koloniserat och fortfarande koloniserar Sápmi?

Svar: Det är en väldigt svår fråga att svara på, särskilt om man bör ta hänsyn till olika intressen och de olika grupper som befolkat främst norra delarna av Sverige under väldigt lång tid. Det har förekommit förtryck på många olika sätt mot framförallt samer, vilket staten givetvis bör ta ett ansvar för. Dock kan vi inte säga att vi ser en kolonisering.

Sverigedemokraterna har lagt fram en rad förslag som syftar till att stärka, bevara och skydda den samiska kulturen i Sverige. Det ser vi som en viktig del i arbetet mot vardagsrasismen mot samer. Att upplysa och försvara rättigheter och kultur är viktigt för förståelse och respekt både mellan folkgrupper och gentemot majoritetsbefolkningen. Vi tar starkt avstånd från all form av rasism och särbehandling utifrån etnicitet eller grupptillhörighet.

För att ta ställning till en sanningskommission behövs en omfattande utredning och kostnadsanalys, samt hur finansieringen ska gå till. Vi är ett pragmatiskt parti och är beredda att titta på alla förslag som tillför allmännytta, men vi ser samtidigt ett behov av att utredningar på området görs för att kunna fatta ansvarsfulla beslut.

2.    Ska urfolket i Sverige, samerna, ha större inflytande över markanvändning på åretruntmarkerna, till exempel vid gruvexploatering, ja eller nej? 

Varför/varför inte? Hur stort inflytande? Veto?

Följdfråga: Om inte konflikterna ska lösas i domstol, hur ska motsättningarna lösas i framtiden, enligt er?

Svar: Huruvida ett av Sveriges urfolk ska ha större inflytande över markanvändning bör olika intressen vägas mot varandra vid nyttjande av i det här fallet naturresurser, samt hänsyn till allmännyttan och äganderätten tas.

Konflikter bör i så stor utsträckning som möjligt lösas med medling parterna emellan. Om det inte är möjligt bör det svenska rättssystemet följas.

3.    Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt, ja eller nej? 

Följdfrågor: 

Sverige har i flera års tid fått kritik från FN när det gäller urfolksfrågor, vad vill ni göra konkret för att råda bot på det?

Bör Sverige ratificera ILO nr 169?

Svar: Nej, vi anser inte att Sverige är ett föregångsland. Många fel har begåtts och mycket bör läras av historien.

Det är givetvis tråkigt med återkommande kritik från FN:s håll men vi måste förhålla oss till vår situation, och vi anser inte att det är möjligt att ratificera ILO 169 utan vi tittar på en nordisk lösning som kan ta hänsyn till markrättigheter och liknande.

4.    Ska svensk lag tillåta ”full immersion” på sameskolorna, det vill säga att all undervisning sker på samiska, ja eller nej? (Idag ska minst 50 % av all undervisning ske på svenska, enligt skollagen)

Följdfråga: 

På vilka andra/fler sätt vill ert parti arbeta för att främja samiska språken i skolan?

 5.   Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur och samhällsliv har ni inom ert parti jobbat med under den senaste mandatperioden och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?

Svar: Vi anser att om man är medborgare i Sverige bör man behärska det svenska språket, därför är det otroligt viktigt att skolan också lär ut det. Dock anser vi att rätten till samisk undervisning också är viktig, inte minst för att ha möjlighet att bevara den samiska kulturen.

Vi har lagt flera förslag i riksdagen som inriktar sig på samisk kultur och språk. Sydsamiskan ser vi till exempel som en prioriterad fråga då sydsamiskan är särskilt hotad och utarmningen av språket har pågått under en längre tid.

Vi vill även utreda möjligheterna att tillsammans med de övriga nordiska länderna med samisk befolkning inrätta ett gemensamt samiskt språkcentrum.

Vidare bör möjligheten utredas att utveckla forskningscentret Vaartoe/Cesam i Umeå, och i förlängningen inrätta ett fristående nationellt samiskt forskningscentrum.

Samiska filminstitutet i Kautokeino vill vi se att Sverige tar ett större ansvar gällande finansiering.

Vi anslår medel för att stärka Institutet för språk och folkminnens arbete med samiskt kulturarv, samt medel till sydsamiska kulturcentret Gaaltije. Vi anslår även medel till museet Ájtte.

Ett nationellt universitet för samisk kultur och utbildning samt de samiska språken bör utses.

 

Miljöpartiet

1.    Ja eller nej till samisk sanningskommission? Varför/varför inte?

Svar: Ja, Miljöpartiet vill att staten ska erkänna övergreppen mot samerna och ge stöd till en vitbok om övergreppen och en sanningskommision.

Följdfrågor: 

Hur vill ert parti arbeta med vardagsrasism mot samer och nutida kolonialt förtryck?

Svar: Regeringen har gett Sametinget i uppdrag att kartlägga förekomsten av rasism mot samer. Kartläggningen ska redovisas 1 oktober 2018. Det är rimligt att utgå från den kartläggningen och vidta olika åtgärder.
Miljöpartiet vill generellt arbeta mot rasism på flera sätt. Det handlar om att bygga ett starkt civilsamhälle, t ex genom ökat stöd till samisk kultur och kultur i allmänhet. Skärpa sanktionerna mot diskriminering och stärka arbetet mot hatbrott oavsett vilken del av befolkningen som utsätts för hat.
 
Regeringen har tagit fram en nationell handlingsplan mot hatbrott som riktar sig bland annat mot rasism mot Samer. Forum för levande historia har fått i uppdrag att samordna och följa upp arbetet med planen.
Stödet till verksamheter som arbetar mot olika typer av rasism bland annat mot Samer har ökats.

Anser ni att Sverige har koloniserat och fortfarande koloniserar Sápmi?

Svar: Sverige har koloniserat Sápmi.
2. Ska urfolket i Sverige, samerna, ha större inflytande över markanvändning på åretruntmarkerna, till exempel vid gruvexploatering, ja eller nej?

Svar: Miljöpartiet vill utreda hur det samiska folket kan ges större inflytande över hur naturresurser får nyttjas i Sápmi.

Varför/varför inte? Hur stort inflytande? Veto?
Följdfråga: Om inte konflikterna ska lösas i domstol, hur ska motsättningarna lösas i framtiden, enligt er?

Svar: Det har vi inte tagit ställning till.

3. Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt, ja eller nej? 

Svar: Nej men den nuvarande regeringen har tagit flera viktiga steg för att bli bättre men Miljöpartiet vill gå längre. Till exempel genom att Sverige ratificiera ILO 169 m urfolk och stamfolk.

Följdfrågor: 
Sverige har i flera års tid fått kritik från FN när det gäller urfolksfrågor, vad vill ni göra konkret för att råda bot på det?

Svar: De åtgärder som vi beskriver under övriga frågor i enkäten.

Bör Sverige ratificera ILO nr 169?

Svar: Ja

4. Ska svensk lag tillåta ”full immersion” på sameskolorna, det vill säga att all undervisning sker på samiska, ja eller nej? (Idag ska minst 50 % av all undervisning ske på svenska, enligt skollagen)
Svar: Det är inte ett förslag vi driver.

Följdfråga: 
På vilka andra/fler sätt vill ert parti arbeta för att främja samiska språken i skolan?

Svar: Regeringen har genomfört flera reformer vad gäller minoritetspolitiken. Reformer som är viktiga steg på vägen för Miljöpartiet. Kommuner och landsting ska anta mål för sitt minoritetspolitiska arbete och minoriteterna ska ha rätt till förskola och pedagogisk verksamhet på sitt minoritetsspråk. Föräldrar ska tillfrågas om de önskar plats i förskola på minoritetsspråk. De som vill ska få äldreomsorg på sitt minoritetsspråk. 
Regeringen har tillsatt en utredning under Utbildningsdepartementet om utökad tillgång till undervisning på minoritetsspråk. Utredningen föreslår att undervisningen i de nationella minoritetsspråken ska stärkas genom att den blir ett eget ämne och införs i timplanen.
 
För att fler ska omfattas om av minoritetsfolkens rättigheter att få barnomsorg och äldreomsorg på sitt eget språk och rätt att använda det i kontakt med myndigheter har regeringen anslutit nya kommuner till förvaltningskommunssystemet.

Det är också angeläget att se över hur tillgången till och rekryteringen av personal med språklig kompetens kan stärkas. 

5. Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur och samhällsliv har ni inom ert parti jobbat med under den senaste mandatperioden och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?

Svar: Vi har jobbat med frågorna i regeringen både på Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet. Bland annat de åtgärder som beskrivs ovan för att stärka minoritetsspråk, verka mot rasism och utreda hur Samerna kan få utökat inflytande över exploateringar i Sápmi.

En fråga som vi också särskilt arbetat och arbetar för är att stärka Sametinget. Både vad det gäller förutsättningarna för att bedriva politiskt arbete och utöva sina myndighetsdelar. 

Vi kommer bland annat fortsätta jobba för att Sverige ratificierar ILO 169, att staten erkänner övergreppen mot Samerna och tillsätter en sanningskommision, jobba vidare mot rasism mot Samer och stärka samiskt självbestämmande över samiska kulturinstitutioner och öka det kulturanslag som Sametinget självt beslutar om.

 

Centerpartiet

1. Ja eller nej till samisk sanningskommission? Varför/varför inte?

Svar: Ja. En motion gällande tillsättandet av en sanningskommission har lämnats in från en C-ledamot till riksdagen. Motionen handlar om att sanningskommissionen bör utreda den svenska statens övergrepp mot samer och samers mänskliga rättigheter samt komma med förslag på lämpliga åtgärder så att man kommer till rätta med samernas historiska trauma. 

Följdfrågor: 

Hur vill ert parti arbeta med vardagsrasism mot samer och nutida kolonialt förtryck? Anser ni att Sverige har koloniserat och fortfarande koloniserar Sápmi?

Svar: Den debatt som följde filmen ”Sameblod” visar på den brist på kunskap och förståelse som finns i det svenska samhället.  Man måste skyndsamt se över åtgärder mot den diskriminering som samer utsätts för.

Skolverket bör få i uppdrag att ta fram uppdaterat kunskapsunderlag, för att stötta lärare i undervisningen om samernas och vår gemensamma historia så att elever får bättre kunskaper om samer och deras historia.

2.   Ska urfolket i Sverige, samerna, ha större inflytande över markanvändning på åretruntmarkerna, till exempel vid gruvexploatering, ja eller nej?

Varför/varför inte? Hur stort inflytande? Veto?

Svar: Samerna har en särskild rätt till jakt och fiske inom de traditionella samiska områdena. Samerna har rätt till renbete i ett område som omfattar halva Sverige. När det gäller lantbruk och skogsbruk är det äganderätten som avgör vem som har rätten att använda och bruka marken. När det kommer till andra riksintressen som gruvdrift är det viktigt att det finns en balans mellan olika intressen och att det förs en dialog. Ibland måste avvägningar göras mellan de olika intressena och då är det viktigt med tydlig dialog och miljöprövningar. 

Följdfråga: Om inte konflikterna ska lösas i domstol, hur ska motsättningarna lösas i framtiden, enligt er?

Svar: Vissa principiella konflikter behöver lösas genom lagstiftning. Men domar i enskilda ärenden måste också finnas som lösning av konflikter mellan motstående intressen.

3.    Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt, ja eller nej?

Svar: Nej, Sverige är inte felfritt och det gäller tyvärr många länder. Det finns mer man kan göra på området för att tillvara ta samernas rättigheter som minoritetsfolk.

Följdfrågor:

Sverige har i flera års tid fått kritik från FN när det gäller urfolksfrågor, vad vill ni göra konkret för att råda bot på det?

Bör Sverige ratificera ILO nr 169?

Svar: Enligt vår uppfattning är det givet att en demokrati som Sverige ska försvara urfolks rättigheter. För oss är det en självklarhet att staten ska säkerställa de samiska språken, den samiska kulturen och se samiska näringarnas fortlevnad och utveckling. Det finns dock en fråga om rätt till mark i konventionen som medför tolkningsproblem. Det fungerar om det gäller renbete, men inte om det gäller äganderätt. När det uppstår konflikter mellan olika intressen på detta område är den bästa vägen den juridiska, alltså en domstolsbedömning. Vi ser alltså inte konventionen som ett svar i den del som avser äganderätt till mark.

4.    Ska svensk lag tillåta ”full immersion” på sameskolorna, det vill säga att all undervisning sker på samiska, ja eller nej? (Idag ska minst 50 % av all undervisning ske på svenska, enligt skollagen)

Svar: Ja, om det efterfrågas i kommunen och föräldrarna begär det i enlighet med förslaget till ändring av skollagen, som avses träda i kraft 1 januari 2019.

Följdfråga: På vilka andra/fler sätt vill ert parti arbeta för att främja samiska språken i skolan?

Svar: För att stärka den samiska identiteten och det kulturella arvet är språket betydande. Men få talar de samiska språken och kan föra över språket till nästa generation. Det är därför svårt att hitta modersmålslärare.Förutom generella satsningar på läraryrket behöver förutsättningarna för modersmålslärare förbättras genom satsningar på digitalisering och fjärrundervisning, men även distansundervisning. Modersmålslärare bör även fortsättningsvis undantas kravet på lärarlegitimation. 

5.   Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur och samhällsliv har ni inom ert parti jobbat med under den senaste mandatperioden och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?

Svar: Rennäringen är historiskt grunden för nästan alla samers liv, försörjning och  kultur och är fortfarande av avgörande betydelse för många samers liv, försörjning och kultur.

Centerpartiet har under tiden i regeringsställning 2006-2014 och under den senaste mandatperioden i opposition arbetat för att skapa förutsättningar för att rennäringen ska vara en långsiktigt lönsam näringsverksamhet för samer. Vi kommer att fortsätta med denna näringspolitiska inriktning för rennäringen. Centerpartiet kommer i riksdagen att stödja de förslag till en stärkt minoritetspolitik avseende undervisning och äldrevård som föreslagits i Utredningen om en stärkt minoritetspolitik och sedan lagts fram i förslag till riksdagen från Kulturdepartementet. Dessa ska träda i kraft 1 januari 2019.

 

Vänsterpartiet

1.   Ja eller nej till samisk sanningskommission? Varför/varför inte?

Svar: Ja.En sanningskommission kan sammanställa och beskriva övergrepp och oförrätter som ägt rum genom att bl.a. låta enskilda som på olika sätt drabbats få berätta sin historia samt ge rekommendationer och förslag på åtgärder så att arbetet får konsekvenser i Sveriges samepolitik. Den bör utreda den svenska statens övergrepp mot samer och samers mänskliga rättigheter samt komma med förslag på lämpliga åtgärder för att komma till rätta med det historiska traumat. Utan en ordentlig genomlysning där saker lyfts upp i ljuset kan Sverige inte göra sig fri från gamla föreställningar om samer. En sanningskommission måste därför kopplas till kompensatoriska och framåtsyftande åtgärder samt ha ett oberoende mandat. 

Följdfrågor: 

Hur vill ert parti arbeta med vardagsrasism mot samer och nutida kolonialt förtryck?

Svar: Arbetet mot rasism måste ske på alla nivåer i samhället. Våra förslag för en samlad samepolitik syftar till att minska rasism och förtryck. 

Anser ni att Sverige har koloniserat och fortfarande koloniserar Sápmi?

Svar: Ja. Samers rättigheter har förvisso stärkts de senaste decennierna, men de övergrepp och den diskriminering som svenska staten har utsatt samer för och som fortfarande pågår på många plan är ofta okänd för både beslutsfattare och allmänhet. Internationella organ som FN och Europarådet, påtalar återkommande brister i hur Sverige respekterar samers rättigheter som urfolk och hur diskriminering påverkar samers situation. Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Sametinget har pekat på behovet av en förändring och efterlyst åtgärder som tar avstånd från och bryter med det koloniala arvet och diskriminerande strukturer. FN:s rasdiskrimineringskommitté har vid ett flertal tillfällen kritiserat Sverige för brister när det gäller samernas rättigheter som urfolk.

2.   Ska urfolket i Sverige, samerna, ha större inflytande över markanvändning på åretruntmarkerna, till exempel vid gruvexploatering, ja eller nej? 

 Svar: Ja. Gruvbrytning, vattenkraftsutbyggnad och utbyggnad av vägar har lett till förluster av renbetesmark och till att flyttningsleder stängts av. I samband med arbetet med en samlad samepolitik bör det därför även göras en översyn av riksintresse-begreppet och hur det tillämpas. 

Varför/varför inte? Hur stort inflytande? Veto?

Svar: Vi har inte tagit ställning till frågan om hur stort inflytande samerna ska ha eller frågan om veto ännuFör att undvika ytterligare rättsliga tvister och för att stärka förutsättningarna för olika samiska näringar utöver renskötseln såsom fiske, småviltsjakt och hantverk behöver den svenska politiken koordineras på en rad områden.

Följdfråga:Om inte konflikterna ska lösas i domstol, hur ska motsättningarna lösas i framtiden, enligt er?

Svar: Vi har inte tagit ställning till den frågan ännu. 

 3.   Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt, ja eller nej? 

Svar: Nej tyvärr är Sverige inget föregångsland i denna fråga. Vi driver på för att Sverige ska bli det. 

Följdfrågor: 

Sverige har i flera års tid fått kritik från FN när det gäller urfolksfrågor, vad vill ni göra konkret för att råda bot på det?

Svar: Sverige har haft tio år på sig att implementera FN:s urfolksdeklaration och över 20 år på sig att ratificera ILO 169. Det är genant att ett land som Sverige, inte kan berättiga samerna att ta del av världssamfundets mänskliga rättigheter när det gäller urfolken. FN:s urfolksdeklaration bör snarast implementeras i Sverige.

Bör Sverige ratificera ILO nr 169?

Svar: Ja. Det borde vara självklart att Sverige ska ratificera ILO 169 och garantera samer de rättigheter som anges där. Att Sverige inte lyckats ratificera ILO 169 är förstås inte heller bra för konventionens ställning och för möjligheterna att sätta tryck på andra länder i världen att ratificera den. 

4.   Ska svensk lag tillåta ”full immersion” på sameskolorna, det vill säga att all undervisning sker på samiska, ja eller nej? (Idag ska minst 50 % av all undervisning ske på svenska, enligt skollagen)

Svar: Vi har inte tagit ställning till frågan ännu. 

Följdfråga: På vilka andra/fler sätt vill ert parti arbeta för att främja samiska språken i skolan?

Svar: Vi står bakom förslagen om rätten till förskola och annan pedagogisk verksamhet på minoritetsspråk i regeringens proposition om en stärkt minoritetspolitik. Där tydliggörs bland annat skyldigheten för kommuner i förvaltningsområden att erbjuda förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. I övrigt arbetar vi för att stärka modersmålsundervisningen i skolan. 

 5.   Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur och samhällsliv har ni inom ert parti jobbat med under den senaste mandatperioden och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?

Svar: Vi kommer bland annat att fortsätta driva frågan om att regeringen ska tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning för att utreda ett utökat samiskt självstyre och Sametingets dubbla roller. Utredningen bör göra en ordentlig genomlysning av frågan om ett utökat samiskt självstyre och Sametingets dubbla roller. Det är av särskilt stor vikt att det samiska folket både representeras och på andra sätt involveras och är delaktiga i den här utredningen. 

Vi fortsätter att driva på för en ratificering av ILO nr 169 och för en implementering av FN:s urfolksdeklaration. 

En rad åtgärder behöver vidtas för att förbättra samernas situation och skapa förutsättningar för samernas fortlevnad. Det handlar inte bara om att se till att människor överlever utan även att urfolksrättigheterna beaktas och att det finns reella förutsättningar för den samiska kulturen och det samiska språket att fortsätta att existera och utvecklas på sina egna villkor. 

Här bifogar jag även en länk till vår senaste motion (som även är underlag för svar på era frågor) där ni kan läsa vidare om vår politik:

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/en-samlad-samepolitik_H5022967

 

Liberalerna

1.    Ja eller nej till samisk sanningskommission? Varför/varför inte?

Svar: Samerna är Sveriges urfolk och har under historiens lopp utsatts för en assimileringspolitik där det samiska språket och samisk kultur aktivt har förtryckts, motarbetats och osynliggjorts av den svenska staten. Utredningen om en stärkt minoritetspolitik, som leddes av den liberale f.d. riksdagsledamoten och statssekreteraren Lennart Rohdin, framhöll att regeringen behöver ”säkerställa förutsättningarna för ett oberoende och hos de nationella minoriteterna legitimt och förankrat försoningsarbete rörande det osynliggörande och de övergrepp som dessa utsatts för i Sverige fram till i dag”.

 Liberalerna står bakom detta och anser att det behövs en fortsatt politik för ett försoningsarbete och för att ge samer upprättelse för de övergrepp som begåtts. Den officiella ursäkt som regeringen framförde 1988 är ett första steg men räcker inte. Vi vill däremot inte binda oss till att arbetet exakt måste ske inom ramen för en kommission.

Följdfrågor: 

Hur vill ert parti arbeta med vardagsrasism mot samer och nutida kolonialt förtryck?

Svar:Genom ett konsekvent och uthålligt arbete som är förankrat i den bredare politiken för mänskliga rättigheter och mot alla former av diskriminering och rasism. Vi är väl medvetna om att det finns diskriminering mot samer och konstaterar att Diskrimineringsombudsmannen har ett arbete på detta område.

Anser ni att Sverige har koloniserat och fortfarande koloniserar Sápmi?

Svar: Den frågan bör belysas inom ramen för forskningen och inte avgöras genom politiska omröstningar i riksdagen. 

2.    Ska urfolket i Sverige, samerna, ha större inflytande över markanvändning på åretruntmarkerna, till exempel vid gruvexploatering, ja eller nej? 

Varför/varför inte? Hur stort inflytande? Veto?

Svar: Liberalerna anser att en nordisk samekonvention ska upprättas och att ILO-konvention 169 ska ratificeras efter samråd med olika intressegrupper som samer, andra minoriteter och markägare. 

Äganderätten liksom rätten att bedriva rennäring är skyddade i grundlagen och dessa intressen kan stå emot varandra. En ratificering av ILO-konvention 169 kräver avvägningar mellan olika intressegrupper såsom samer, andra minoriteter, markägare och kommunala företrädare. Det är viktigt att olika gruppers talan kommer fram och att man på lokal nivå finner samförståndslösningar.

Sverige uppfyller i stort kraven i ILO-konvention 169, men markfrågorna är komplicerade och är anledningen till att ratificering dröjer. Förhoppningen är att förhandlingsprocessen kring den nordiska samekonventionen kan driva på utvecklingen med att finna samförståndslösningar som inkluderar alla som bor och verkar i de berörda områdena.

Följdfråga:Om inte konflikterna ska lösas i domstol, hur ska motsättningarna lösas i framtiden, enligt er?

Svar: Se ovan.

3.    Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt, ja eller nej? 

Följdfrågor: 

Sverige har i flera års tid fått kritik från FN när det gäller urfolksfrågor, vad vill ni göra konkret för att råda bot på det?

Svar:Det här är en fråga som måste besvaras med både ja och nej. Jämfört med situationen för urfolk i många länder globalt sett har Sverige kommit långt, men det finns viktiga saker att arbeta vidare med. Det gäller t.ex. en nordisk samekonvention och arbetet för att hålla samiska språken levande.

Bör Sverige ratificera ILO nr 169?

Svar: Se ovan.

4.    Ska svensk lag tillåta ”full immersion” på sameskolorna, det vill säga att all undervisning sker på samiska, ja eller nej? (Idag ska minst 50 % av all undervisning ske på svenska, enligt skollagen)

Svar: Vi har inte lagt några sådana förslag. 

Följdfråga: 

På vilka andra/fler sätt vill ert parti arbeta för att främja samiska språken i skolan?

Svar: Genom utbyggd förskoleverksamhet med minoritetsspråksprofil (i detta fall samiska språken), underlättande av tvåspråkig undervisning och även möjlighet att göra samiska språken till valbara ämnen i moderna språk inom förvaltningsområdet för samiska. Det senare skulle kunna leda till att fler totalt sett läser samiska i skolan och att de som läser samiska fortsätter göra det högre upp i årskurserna.

Bristen på behöriga lärare i samiska och andra minoritetsspråk är mycket stor, vilket ibland leder till barn nekas möjligheten till undervisning i samiska trots att de skulle ha rätt till den. Därför behövs fler behöriga minoritetsspråkslärare, och en ämneslärarutbildning som möjliggör en långsiktig försörjning av minoritetsspråkslärare. Det behövs dock även insatser för att stärka tillgången till minoritetsspråkslärare på kort sikt. 

Även kommunerna som arbetsgivare åt lärarkåren spelar en viktig roll för att driva på för att fler faktiskt söker sig till läraryrket. Fler kommuner borde tillsammans göra ansträngningar för att säkra lärartillgången.

5.   Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur och samhällsliv har ni inom ert parti jobbat med under den senaste mandatperioden och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?

Svar: Liberalerna har konkret och aktivt arbetat för att höja ambitionerna för samisk kultur och samhällsliv bland annat genom följande krav, som vi lagt i riksdagen:

  • Ökade anslag till förvaltningsområdena och fortsatt utökning av förvaltningsområdena
  • Omnämnande av samiska språket i regeringsformen
  • Förbättrad information i samhället och i skolan om Sveriges urfolk, nationella minoriteter och minoritetsspråk 
  • Förbättrad förskoleverksamhet med minoritetsspråksprofil 
  • Förbättrad äldreomsorg med minoritetsspråksprofil
  • Förbättrad undervisning i minoritetsspråk i skolan
  • Gör det möjligt att ha samiska och andra minoritetsspråk som valbart ämne i moderna språk i förvaltningsområdena
  • Tillgodose behovet av behöriga minoritetsspråklärare 
  • Säkerställ tillräckligt utrymme för public service-sändningar på samiska och andra minoritetsspråk

 

Kristdemokraterna

1. Ja eller nej till samisk sanningskommission? Varför/varför inte?

Svar: Ja. En sanningskommission kan vara betydelsefull, dels för att samer ska få ett officiellt erkännande av oförrätter och övergrepp som de utsatts för, dels för att öka kunskapen hos den svenska majoritetsbefolkningen om samisk historia relaterat till det svenska rikets maktutövning. 

Följdfrågor: 

Hur vill ert parti arbeta med vardagsrasism mot samer och nutida kolonialt förtryck?

Svar: Vardagsrasism, eller rasism i någon form, är aldrig acceptabelt. I grunden handlar det om att respektera varje människas värde. Grunden för respekten läggs i hemmet och i skolan.

Anser ni att Sverige har koloniserat och fortfarande koloniserar Sápmi?

Svar: Nej. Sápmi har varit en del av Sverige under lång tid. Dess invånare, såväl samer som andra, är fullvärdiga svenska medborgare. Det finns däremot en tendens till minskad förståelse för den stora nytta som hela Sverige har av de naturresurser som finns i norra Sverige, som det tas för givet att exploatera samtidigt som vinsterna ofta inte kommer lokalbefolkningen till del. 

2. Ska urfolket i Sverige, samerna, ha större inflytande över markanvändning på åretruntmarkerna, till exempel vid gruvexploatering, ja eller nej? 

Svar: Nej.

Varför/varför inte? Hur stort inflytande? Veto?

Svar: Vi ser inte att lagstiftningen behöver ändras och ett veto är inte en möjlig väg att gå. Det är angeläget med dialog och samverkan så att missförstånd och konflikter kan avvärjas i ett tidigt skede. 

Följdfråga: Om inte konflikterna ska lösas i domstol, hur ska motsättningarna lösas i framtiden, enligt er?

Svar: De motsättningar som föreligger kan många gånger lösas i dialog, lyckas inte det så måste våra lagar och rättsvårdande myndigheter lösa dem.

3. Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt, ja eller nej? 

Svar: Det är svårt att recensera. Det finns en bred vilja att identifiera hinder och överbrygga målkonflikter för att främja urfolksrätten. Alliansregeringen presenterade en ny minoritetspolitisk strategi 2009, och 2010 började den nya lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk gälla. Förvaltningsområdena för finska och samiska utökades, och lagreformer och andra åtgärder beslutades för att stärka minoriteternas språkrättigheter och inflytande.

Följdfrågor: 

Sverige har i flera års tid fått kritik från FN när det gäller urfolksfrågor, vad vill ni göra konkret för att råda bot på det?

Svar: Den internationella kritiken utgår från ett ramverk som inte kan ses som ett facit för vad Sverige bör göra. En dominerande del av kritiken rör ratificeringen av ILO 169 där äganderätten är en motvikt som också bör beaktas. I andra avsnitt kan man konstatera att samiskt självbestämmande kontinuerligt i både den nuvarande och den föregående regeringen stärkts och att Sametinget med brett stöd fått se sina resurser förstärkas.

Bör Sverige ratificera ILO nr 169?

Svar: Det bör övervägas vidare och inte avfärdas. En ratificering skulle klargöra viktiga saker och samtidigt det riskerar förvärra konflikter.  

4. Ska svensk lag tillåta ”full immersion” på sameskolorna, det vill säga att all undervisning sker på samiska, ja eller nej? (Idag ska minst 50 % av all undervisning ske på svenska, enligt skollagen)

Svar: Nej. Det svenska språket är ändå nyckeln till samhället och förenar alla svenska medborgare oavsett vilken bakgrund de har. Därför bör det säkerställas att alla barn i Sverige till fullo lär sig svenska i skolan. Den nuvarande ordningen är rimlig och säkerställer att båda språken blir naturliga för eleverna.

Följdfråga: 

På vilka andra/fler sätt vill ert parti arbeta för att främja samiska språken i skolan?

Svar: Utredningen Nationella minoritetsspråk i skolan – förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering 2017:91 som regeringen nu bereder, föreslår att ämnet nationellt minoritetsspråk ska ingå i timplanerna, utredningen har också förslag om tvåspråkig undervisning och att upprätta likvärdigheten för minoritetsspråkens undervisningskvalitet. Det här är intressanta förslag att beakta också utifrån de perspektiv som remissomgången kan ge.

5. Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur och samhällsliv har ni inom ert parti jobbat med under den senaste mandatperioden och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?

Svar: Under innevarande mandatperiod har vi inte tagit sådana initiativ. Vi ser dock inför nästa mandatperiod behovet av fler behöriga minoritetsspråkslärare och en ämneslärarutbildning som möjliggör en långsiktig försörjning av minoritetsspråkslärare. Inom äldreomsorgen avstod tyvärr regeringen att stärka möjligheterna till minoritetsprofil på det sätt som utredningen Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) lyfte fram. Utredningen ville särskilt beakta äldres rätt att behålla sin kulturella identitet.