Ánnonsa

1/18 Bööresth Joel Dorra

som började tävla i skotercross för tre år sedan och i år gör premiär i SM-serien.

–     Det är roligt att ha något roligt att göra. Efter en tung period i mitt liv, med förändringar och funderingar, är det stor skillnad se fram emot något man tycker är riktigt kul.

Hur började det?

–     Jag har alltid gillat motorer och att köra skoter. Efter att ha varit på skotertävlingen Clash of Nations i Falun i april 2015 bestämde jag mig. Det är en riktigt häftig tävling. Dagen efter, i bilen hem, bestämde jag mig och stannade samma eftermiddag hos en skoterhandlare i Sveg och beställde en tävlingsskoter, en Lynx RS600.

När du var barn, drömde du om att tävla då?

–     Ja, men det är ju ganska dyrt. Alla har inte råd att satsa på motorsport för en 12-åring. Jag minns när jag var ung och kollade skotertävlingar. Det var så fränt, farten och ljudet, jag kände mycket adrenalin som publik och de som körde var mina förebilder.

Hur är det nu med adrenalin då?

–     Jag är ju med i en klubb, Team Walles MK. Vi är åtta som kör tävlingar och jag är nog mer nervös när jag står bredvid och kollar på de andra. Då är jag helt såld, 100 procent fokus. När jag själv kör är jag lugnare.

Du fick ju vänta ett halvår på skotern, till i oktober, undrade du om du gjort ett misstag?

–     Nej, aldrig! Det var en fruktansvärt lång väntan. Jag kände hela tiden att det var nu eller aldrig och började hårdträna. Jag löptränade och körde mycket crosscykel. Det liknar skotercross på så sätt att det är statiskt och stötigt för underarmarna och så tränar man på hopp, balans, kurvtagning och fart. När jag bestämt mig var det bara solklart att jag skulle börja med skotercross.

Var du rädd i början?

–     Ja, det finns ju alltid en tvekan från början. Men sen när man sätter det första hoppet och andra och tredje, då släpper alla hämningar. Man måste chansa för att vinna.

Hur var det att vara sådär gammal (25 år) och börja tävla?

–     Så fort jag märkte att jag körde ikapp och ifrån dem som tävlat länge så gjorde det ju inget att jag var gammal. Mina klubbkompisar säger att jag utvecklades väldigt mycket första månaden, från att inte ha vågat en del hopp.

En kometkarriär?

–     Ja, det kan man nog säga.

Vad är det i dig som gör att du så snabbt vågar sådant som du nyss inte vågade?

–     Ger jag mig på något så ger jag mig fan på det. Det är nog tjurskallen. Alla hoppar 40-50 meter. Man bara måste ju göra det. Tjurskallen gör att jag vågar, den är tjurigare än rädsla eller feghet. Ibland har det hänt att jag är trött på en tävling, men så händer något och hornen växer ut i pannan. När jag blir sur och förbannad så kan jag köra som bara den. Det är väl vansinne och tjurighet.

Är du en sådan som blir arg annars eller hamnar i slagsmål?

–     Nej, jag har aldrig varit aggressiv. Det är tävlingsskallen.

Visste du att du hade en sådan tävlingsskalle?

–     Nej, det gjorde jag nog inte. Men jag är ingen dålig förlorare. Om en klubbkompis kör fortare än jag så gläds jag med honom. Mest arg kan man ju bli på sig själv när man gör något dåligt.

Är du bra på att släppa?

–     Ja, om jag vet vad jag gjorde för fel så låter jag bli att göra det nästa gång. Jag ser på helheten och tar med mig det som var bra. Om man gräver ner sig och funderar på en tabbe från för tre tävlingar sen har man inte en chans. Sådant där kan fastna i bakhuvudet. Det måste man bara tänka bort.

Kan det vara något du kanske lärde dig the hard way när du var låg?

–     Ja, man lär sig något på alla händelser. Den perioden kan nog ha hjälpt mig att släppa funderingar.

 

Bästa tävling:

Fjärdeplatsen i Sverigecupen förra säsongen som gav mig elitlicens så att jag kan köra SM-serien, högsta serien, i år.

Mål den här säsongen:

Komma in i det och en dröm är SM-finalen i Kalix med 16 åkare i april.

Styrkor:

Att jag håller mig lugn, hittar mitt tempo och håller en jämn åkning.

Kan du äta före en tävling?

Ja, ja, det är viktigt. Många konkurrenter kan inte ens dricka ett glas vatten på morgonen.

Teknisk styrka?

Att jag gör bättre, snabbare spårval, hittar ställen där man kan hoppa.

Svaghet?

Kurvtekniken. Jag måste bli bättre på att få med mig farten ut ur svängarna, hitta tekniken för att köra med mer gas i hela kurvan.

Familj:

Pappa, storasyster, storebror, bor med sambo i lägenhet i Funäsdalen.

Jobb:

Maskinförare, grävmaskin på sommaren och hjullastare på vintern. Tidigare aktiv i Ruvhten sijte.

 

Kött eller fisk?

Älg eller ren, svag för porterstek.

Sommar eller vinter?

Vinter, alltid vinter.

Långfilm eller tv-serie?

Serie. Game of Thrones är den bästa.

Storstad eller strand på semestern?

Om jag var tvungen… koppla av på en strand med avstängd telefon.

Semester om du får välja själv?

Skotersafari i Kanada.