4/2017 Ida + Viktor = sant. Att gifta sig: Sámi style

För ungefär ett år sen friade Viktor framför en TV-kamera och därmed också framför tiotusentals vittnen. Alltså var det bara att kavla upp ärmarna och gifta sig, tänkte Ida och Viktor. TV är fortfarande med och i serien Vårt stora samiska bröllop på TV4play har tittarna fått följa paret hela vägen fram till bröllopet i Lannavaara och Övre Soppero.

4/2017 En sommar “over-there” istället för kalvmärkning

KRÖNIKA PER JONAS PARTAPUOLI

För första gången i mitt liv har jag haft en sommar som blev något helt annat än vad jag är van vid. Istället för att sitta bakom en sten och huttra, när det blåser, snöar och regnar på tvären, i väntan på att våra bergsgetter ska ta sig ner från fjällstupen, korsade jag Atlanten för att djupdyka i det amerikanska samhället och studera miljöfrågor. 

WRHC17: Bara rent hantverk

Rosa och turkosDet är renar hela dagarna på World Reindeer Herders’ Congress i Jokkmokk i augusti. Och inte bara vid det stora mötesbordet i Östra skolans gympasal. I Ájttes pop-up-shop går Nuorat i närkamp med hantverket från rysk sida. Katarina Spiik Skum är vår guide. Hon har en masterexamen i duodji från Sámi allaskuvla i Guovdageaidnu. Här ser hon sådant som vi andra inte alltid upptäcker.

WRHC17: Långt borta men som hemma

Långt borta men som hemma

Här på latitud 66˚ är de som hemma, alla de renskötare från hela halva världen som kom till Jokkmokk i slutet av augusti. En renskötare började resan med att rida i tre dagar för att kunna ta buss och tåg vidare. Andra flög halva 66:e breddgradens längd eller mer. Vanor, dräkter och språk skiljde sig mycket åt – men som en kär och när gammal släkting höll renen hundratals delegater och deltagare samman.I slutet av långhelgen enades företrädare från 21 renskötselområden i tio olika länder i Jåhkåmåhkkedeklarationen om vad som är viktigast att arbeta med kommande fyra år: högre utbildning, traditionell kunskap, urfolksspråk, förvaltningen av områden och tillgången till betesmarker. Till gruva i Gállok säger de unisont: Nej.

3/17: Sara Elvira Kuhmunen

Sara Elvira Kuhmunen_Foto Pia SjögrenSara Elvira Kuhmunen har jojkat sedan hon var tre eller fyra år. Hon har inte tänkt på att hon gillar det. Bara gjort det. Nu pluggar hon naturprogrammet på Bokenskolan hemma i Jokkmokk. Helst av allt gör hon Áilloháš och Sofia Jannoks låtar.

- De har gjort så fina låtar. Jag kan koppla in mig i dem och förmedla min version, säger Sara Elvira.

När hon uppträder är det föräldrarna som är nervösa, inte hon.

- De senaste tre åren har jag känt att det är musik jag ska satsa på. Jag vill också bli veterinär. Men sång och jojk är mitt sätt att uttrycka mig.