Åarjelsaemien

”Att dansa gör att människor blir friskare, smartare och gladare, dessutom går det att dansa bort smärta. Dansen gör också så att man förbättrar sitt minne, minskar stress samt lindrar smärta och ångest.” 

Trots att dessa ord går att finna överallt på internet och i tidningar nuförtiden så verkar det som att det är svårt att förstå för vissa. Det är så många gånger jag har fått höra ”Jag dansar inte” eller ”Nej, men jag kan inte dansa”. Bullshit säger jag, för alla kan dansa. Att dansa handlar i grund och botten inte om att följa koreografi till musik eller kunna olika steg till takt. Det handlar om att röra på sig, alla kan röra på sig, så är det bara. Det handlar inte ens om att ha självförtroendet till att kunna dansa utan om att man tycker om sig själv så pass mycket att man vill låta sig själv få allt det där man kan få från dans. Glädje, minskad stress, lindrad fysisk och psykisk smärta med mera.

Varför är då dansen så viktig för mig?
Att dansa är det roligaste jag vet. I vanliga fall byter jag ofta jobb eller hobby, jag tröttnar helt enkelt. Dansen är det enda jag kan se mig själv hålla på med i resten av mitt liv. I vilken form vet jag inte, jag vet bara att den är något som håller ihop mig och därför är det mer än ett yrkesval, det är en livsstil. 

”Jag jobbar som dansare” är det enklaste att säga när folk frågar vad jag gör i mitt företag. Egentligen är det sällan jag faktiskt är dansare själv nu för tiden. Jag är lärare, håller i olika dansworkshops, jag koreograferar och skapar egna föreställningar och jo, ibland dansar jag också. Det är ett varierande yrke och det kräver att man kan ta på sig tusen olika roller i olika stilar för att hålla sig över ytan.

Mitt senaste uppdrag var att hålla i en sydisdans-workshop i Arvidsjaur under samiska veckan. Jag tycker att det är otroligt roligt att hålla dessa kurser i pardans då det inte är vad jag vanligtvis håller på med, utan då dansar jag enbart för att jag tycker att det är roligt. Att dansa pardans är för mig ren och skär glädje. Jag har aldrig tränat pardans och därför finns ingen prestige eller vilja att vara bäst, där kan jag bara vara mig själv. 

När man väljer att göra något till ens yrke så försvinner den där barnsliga lyckan ibland. Jag kan slå vad om att lärare, läkare och renskötare alla älskar sina jobb och antagligen valt dem för att de tycker att det är roligt att göra de dem gör. Men erkänn, det är omöjligt att ha kul på sitt jobb konstant. Där föll även jag i fällan. Det är tufft och hårt att hela tiden behöva träna för att hålla sig i form, att behöva göra speciella övningar för att kroppen inte ska behöva gå sönder, att hela tiden behöva tävla mot andra människor om jobb och vid varje nej behöva jobba upp ett nytt självförtroende till nästa audition. 

Jag kämpar såklart fortfarande med att inte ta åt mig vid avslag men jag har kommit en bit på vägen då jag försöker ha lite avstånd. Och, det viktigaste, man får ALDRIG glömma varför man gör det man gör. Jag älskar att dansa och skulle aldrig kunna göra något annat. Även när dansen inte är det roligaste jag vet så får det mig att må bra! Vet ni varför? Jo, för att dans är vetenskapligt bevisad att vara bra för dig.

Marika Renhuvud

Ju längre söderut i Sápmi man kommer, desto mer dansas det. Sydisdansen är ett välkänt begrepp och har till och med synts i Melodifestivalen när Nils-Jonas Persson och Jannie Staffansson var dansare till Jon Henrik Fjällgren. Det går att dansa sydisdans både långsamt och snabbt, och ju snabbare det går desto svårare ser det ut. 

Men hur svårt är det egentligen? Nuorat bestämde sig för att rådfråga Marika och Linnea Renhuvud och tillsammans med dem satte vi ihop en instruktion. Så, dags att värma upp och dansa!

Instruktion:

Steg 1: Ta ett steg framåt, ledare vänster fot, följare höger fot, bakre foten lyfts från golvet.

Steg 2: Ta ett steg bakåt, ledare höger fot, följare vänster fot, främre foten lyfts från golvet.

Steg 3: Med hjälp av ett hopp skifta fot och sätt ner foten bakåt, ledare vänster fot, följare höger fot.

Steg 4: Ta ett steg framåt, ledare höger fot, följare vänster fot, främre foten lyfts från golvet.

Börja om med steg 1, 2, 3, 4, och så vidare. Klart! Nu är det bara att dansa!

Se en instruktionsfilm på vår webb, nuorat.se eller på vår facebooksida och läs dansaren Marika Renhuvuds krönika om dans här intill.

Psst, Nuorat har uppmärksammat sydisdansen förut, senast för tio år sedan, men det tål att upprepas. 

Fakta sydisdans 

Dansen uppfanns av en dansant sydisman för 50-60 år sedan. Den har bland annat influenser av foxtrot och bugg, men är en helt egen dans. Numera dansas det sydisdans på alla samiska tillställningar, från norr till söder. Åker man till Ankarede under midsommarhelgen kan man vara rätt så säker på att få testa på sydisdansen.

Sydisdans går i tretakt, det vill säga, man räknar en-två-tre-fyr och alltså starkare på tretakten. Problemet med att det är att nästan inga låtar går i tretakt. Då finns det två lösningar, antingen anpassar man dansen till fyrtakt eller struntar i takten på musiken och dansar i tretakt.

Numera pratar man sällan om man och kvinna i dans, istället pratar man om ledare och följare. 

Den som leder börjar med vänster fot och den som följer börjar med höger fot.

Det är inte alltid man vet vem som leder eller följer i sydisdans, det får man komma överens om och vara lyhörd inför.

Sydisdans har fyra grundsteg och är en väldigt fri dans.

Hon fick inte språket med sig hemifrån och slutade läsa samiska i mellanstadiet. Men i vuxen ålder bestämde hon sig för att plugga samiska. Nu, några år senare jobbar Saara Hermansson som lärare i sydsamiska och vann sångdelen i årets Sámi Grand Prix med en egenskriven låt. 

När Saara Hermansson från Västra Stornäs utanför Klimpfjäll var liten brukade hennes pappa prata de enstaka ord och meningar på sydsamiska med Saara och hennes syskon. 

Hennes föräldrar tyckte att det var viktigt att honbörjade läste sydsamiska när hon började skolan. 

Men Saara kände sig heller aldrig tvingat att lära sig sånär hon i femte klass sa att hon inte ville läsa samiska blev föräldrarna inte arga. 

Hon tyckte inte det kändes nödvändigt att kunna sydsamiska eftersom ingen av hennes kompisar pratade språket. Det skulle dröja ända tills hon började gymnasiet i Umeå innan lusten att lära sig sydsamiska kom tillbaka.

– Jag ville läsa sydsamiska och jag gick till rektorn för jag visste inte vem annars som jag skulle vända mig till. Och då sa han att jag inte fick det för att vi inte hade språket i hemmet.

Efter rektors nej tog hon kontakt med Umeå sameförening och frågade vilka regler som gällde. Sedan hon fått veta att skolan inte kunde tacka nej eftersom Umeå är en samisk förvaltningskommun tog hon kontakt med rektorn igen som då ordnade fram en lärare. Att börja läsa sydsamiska igen tyckte Saara var kul. 

– Då var jag mer inställd på det igen liksom. Det kändes bara roligt. Jag hade inte fått så stor umgängeskrets bland samer då. Men nu gjorde jag det för min egen skull.

Att Saara var modig nog att börja bråka med skolan om att få läsa sydsamiska berodde på flera saker. En orsak av var att hon började sjunga i Vaajmoe-kören. Kören är ett projekt mot psykiskt ohälsa som drivs av Sáminuorra.

– Efter jag började vara med i den kören så hittade jag så många nya vägar till Sápmi som jag inte hade en aning om. Det var den där längtan att hitta hem som bara väcktes i mig. Och då bestämde jag mig för allting på en gång. Det skulle hända fort.

Efter gymnasiet har Saara även läst sydsamiska på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk i två år när hon pluggade slöjdlinjen. 

Idag har Saara varit sydsamiskalärare i snart ett år. Hon fick tipset att söka jobb som lärare i sydsamiska sedan den ordinarie läraren tagit tjänstledigt. Saara tog chansen att söka eftersom hon ville föra vidare det språk hon själv har kämpat för att lära sig. 

Lektionerna med eleverna, som är i åldrarna 6-14 år och bor över hela Sverige, har hon via internet. Och för att de inte ska sluta läsa sydsamiska precis som hon gjorde i skolan så försöker hon peppa dem.

– Det är min största rädsla att någon av mina elever ska hoppa av. För jag vet ju själv att jag gjorde det. När de känner att motivationen dippar lite grann så försöker jag motivera dem till att det kommer vara värt det i slutänden. 

Saara tycker om att tävla och därför har hon skickat in sydsamiska låtar till Sámi Grand Prix två år i rad. I påskas vann Saara sångdelen i Sámi Grand Prix i Kautokeino med låten Mov laavlome som handlar om att livet går vidare även när ett förhållande tar slut. Vinsten betyder jättemycket för Saara. 

– Jag är jättestolt över mig själv och min insats. Det känns jätteroligt att få vara den som visar upp det sydsamiska på en sådan arena. 

Den första låten hon gjorde på samiska skrev hon på gymnasiet. Hennes skola hade då ett hiphop-projekt och i samband med det föddes idén om att skriva en raptext på samiska. 

– Nu när har jag lärt mig samiska så varför inte skriva en raptext samiska? Då kan jag ha det som en uppgift på samiskalektionen, så tänkte jag då. Det var väl egentligen där det började, att jag tyckte att det var mycket roligare att skriva på samiska än på svenska. Då såg jag det som en möjlighet att lära mig samiska ännu mer för att kunna blanda det med min musik.

En del av vinsten i Sámi Grand Prix är en konsert på påskfestivalen i Kautokeino 2020 och redan nu har hon många låtar färdiga som måste finslipas innan nästa års konsert. Att skriva låtar på sydsamiska tycker hon inte skiljer sig mycket från att skriva på svenska eller engelska. 

– Det är som att skriva musik på vilket annat språk som helst. Det handlar ju mycket om inspiration.

Text Marica Blind

Jag vill ta tillbaka mitt samiska språk. Hur ska jag börja? Saaras bästa tips:

• Börja med att prata med din närliggande sameförening, om det finns någon och kolla om de har några språkträffar eller språkcafé. 
• Försök att hitta en språkkompis som kan motivera dig och som du kan prata samiska med när du har börja lära dig lite. 
• Ladda ner alla samiska appar du kan hitta.
• Skriv upp ord och meningar du vill lära dig på Post it-lappar. Det fungerar jättebra. Man skriver samiska ord och sätter fast på saker. Ibland så skriver jag upp en mening på en post it-lapp. Meningen ska jag sedan använda på något sätt under dagen. 

Faktaruta

Namn: Saara Hermansson

Ålder: 22

Bor: Har just flyttat till Jokkmokk. Uppväxt i Västra Stornäs utanför Klimpfjäll, Vilhelmina. 

Gör: Lärare i sydsamiska. 

Aktuell: Vann Sámi Grand Prix sångdel 2019 med låten Mov laavlome.