Birra Julevsámegiella

Kolt och kulturarv

Duv gábdde Du gákti Din kolt är en utställning gjord av Anna Kajsa Aira och Laila Susanna Kuhmunen, som nyligen visats på Sámi Duodji i Jokkmokk. 

Med utställningen vill de dels tillgängliggöra kolten för samiska barn och ungdomar och föra kolttraditionen vidare, samt lyfta problematiken med markintrång, exploateringar och ett hotat kulturarv. 

”Så som vi bär kolten bär naturen oss. Ett hållbart bärande av tradition genom tiderna och till kommande generationer men vilken generation har vi att ge vidare till, om vårt kulturarv är hotat?”, skriver de i ett pressmeddelande. 

Snabb uppvärmning av klimatet

Klimatuppvärmningen går snabbt i Arktis. Enligt en ny studie upp till fyra gånger snabbare än jämfört med jorden totalt. Vid Svalbard och i några andra områden, kan det enligt studien gå så snabbt som upp till sju gånger snabbare än snittet för jorden. 

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds Universitet, säger till Vetenskapsradion att studien är intressant, och att det är säkert fastställt att uppvärmningen sker snabbare i Arktis än på andra platser, men att det är svårt att utläsa om det går två, tre eller fyra gånger snabbare. 

Den nya studien, som gjorts av finska forskare, visar att uppvärmningen går snabbare än vad klimatmodellerna förutspått, och forskarna menar att det kan finnas anledning att justera dem. 

Om Rika Maja

I somras visades Liv Airas dans-, jojk- och musikföreställning, Skájdde, i naturreservatet Storforsen vid fyra tillfällen. Skájdde berättar historien om Rika Maja, en mäktig samisk kvinna som levde på 1600-talet. Enligt sägnen hade hon övernaturliga krafter och kunde styra över både väder och renar. Totalt nio personer deltog i föreställningen.

Ny kvinnojour

Jokkmokks kommun har saknat kvinnojour i fem år, men nu finns den nybildade föreningen Akka Kvinnojour, där bland andra Yamina Walkeapää och Sara Stenström är engagerade. Yamina Walkeapää har själv fått hjälp av en kvinnojour, och vill nu kunna ge andra kvinnor samma stöd som hon fick då. Kommunen har lovat ställa upp med hjälp, men föreningen är också beroende av sponsring och bidrag från andra. 

Källa Sameradion

Dansare prisad

Ella Suorra, 17-årig dansare från Östersund, får årets stipendium från John Kuoljoks minnesfond. Företrädarna för minnesfonden vill genom stipendiet uppmuntra Ella Suorra till fortsatt idrottsutövande, och synliggöra henne för Sápmi. Ella Suorra har disco som sin främsta och roligaste gren, och har tävlat i den grenen i fyra år. Hon dansar även mycket jazz, och deltog i våras med sin dansgrupp i tävlingen Barcelona Dance awards, där gruppen tog hem bland annat en förstaplats i kategorin jazz. Denna höst ska Ella Suorra hålla sin första egna kurs i disco, efter att ha gått en tränarutbildning för att bli dansledare.

Urfolk och dans

Liv Aira och Marika Renhuvud deltog vid den internationella urfolksfestivalen Coastal Dance Festival på Kanadas västkust. 

Temat var hur man kan kombinera sitt ursprung som urfolk med nutida dans, och i en intervju med Sameradion berättade Liv Aira att hon skulle visa ett utdrag ur sin produktion, och sitta med i en paneldiskussion. 

Festivalen ger deltagarna möjlighet att ta del av hur andra urfolk jobbar med dans och moderna uttryck. 

Missnöje mot vattenkraft

En forskargrupp vid SEI, Stockholm environment institute, har gjort en undersökning om samers syn på förvaltningen av vattenkraft. Studien presenterades nyligen och resultatet är tydligt: missnöjet är stort och bristen på förtroende är uppenbar.

– Det är självklart. Tidigare generationer har blivit av med marker, fiske och begränsningar av traditionella flottleder för renarna, säger Ola Pittsa, Unna tjerusj, till SVT Sápmi. 

Unna tjerusj renskötsel bedrivs till stor del inom Sveriges vattenkraftstätaste område. I studien visas att samernas levnadsvillkor förändrats drastiskt på grund av vattenkraften. Många har tvingats överge sina hem och förlorat kulturellt viktiga platser. Renarnas betesmarker har dränkts under vatten och fisket förstörts. 

Katarina Inga, som ingår i institutets forskargrupp, säger att man i undersökningen ser en misstro mot regeringen och myndigheter, och att samers rättigheter ses som intressebaserade synpunkter istället för rättigheter. 

Duodjiprojekt

Sedan 2016 har AIDA, Arctic Indigenous Design Archives, samlat in samiska konstnärer och duojárits arkiv. Vid projektets slutkonferens som hölls i början av maj hade drygt 60 personer med intresse för duodji samlats på Ája i Jokkmokk. 

Projektledaren, Anna Westman Kuhmunen, säger i en intervju med Sameradion att man redan nu märker att workshops och samtal med den yngre generationen väcker tankar och inspirerar dem. 

Handlingsplan för språk

De senaste årens pandemirestriktioner har försvårat arbetet med att främja minoritetsspråken. Det menar regeringen, som nu tagit beslut om en handlingsplan för att stärka och främja de nationella minoritetsspråken. Enligt regeringens handlingsplan handlar det mycket om att förstärka de lärosäten som har ansvar för minoritetsspråk och folkbildning. Finansieringen, 40 miljoner kronor, tas ur de extra 90 miljoner kronor per år som regeringen gav besked om under 2021. 

Stipendium

Sanna Vannar får stipendiet från Ájtte Musei Vänner för sina insatser under åren som ordförande i Sáminuorra. Hon tillträdde som ordförande 2018, och satt kvar fram till 2021. 

Bland annat såg hon till att förbundet knöt ett samarbete med Greta Thunberg. 

I motiveringen sägs bland annat att Sanna Vannar visat att man genom att gå samman och lära sig organisering och hur arbetet kan bedrivas ger både den enskilde och gruppen redskap, samt att Sanna och hennes företrädare är viktiga förebilder, berättar NSD.

Sápmi i Venedig

Den samiska paviljongen vid Venedigbiennalen mötte stort intresse. I de samiska utställningarna visades verk med fokus på exploateringar i Sápmi. 

Konsttidningen ArtNews placerade i sin ranking av de tio bästa paviljongerna den samiska på andra plats. ”Det finns verk som anspelar på det blodbad som den nordiska kolonialismen utförde på samerna, men varje form av våld som visas uppvägs av en djupt rotad tro på motståndets kraft.”, skriver tidningen. 

Venedigbiennalen är en viktig mötesplats, och förutom att vara poet in residence på den samiska paviljongen, deltog Timimie Märak i möten med andra urfolk. Hon läste också upp texter från boken Čatnosat. The Sami Pavilion, Indigenous Art, Knowledge and Sovereignty. Boken släpptes i och med biennalen och handlar om utställarna Anders Sunna, Maret Anne Sara och Pauliina Feodoroff. 

Konstcuratorn Liisa-Rávná Finbog menar att urfolkssamarbetet är viktigt. 

– Står urfolk enade i världen så är vi 370 miljoner. Det är en stor mängd människor och när vi går samman i solidaritet och stöttar upp varandras målsättningar så finns ingen gräns på vad vi kan uppnå.”, säger hon i en intervju med Sameradion. 

Samerasism

Femårige Magnus möttes av rasism när han, iförd kolt och utrustad med den samiska flaggan, skulle delta i ett 17 maj-tåg för barn i Bodö berättar NRK. Först fick han besked av en vuxen man om att han inte borde ha den samiska flaggan, därefter tågade han tillsammans med sin mor förbi vuxna män och kvinnor som på olika sätt uttryckte sitt ogillande. De sista resterna av hans glädje över att gå med i tåget försvann när en yngre pojke ropade att ”detta är Norge, det är Norges dag”. 

Pengar från Greta

Suoma Sámi Nuorat, det samiska ungdomsförbundet i Finland, överraskades under sitt 30-årsfirande i Enare. Klimataktivisten Greta Thunberg meddelade då, via en videohälsning, att hon skänker det pris hon fått från World Migrant Award, 30 000 euro, till ungdomsförbundet för deras klimatarbete, berättar YLE Sápmi. Priset delas ut av det finska familjeföretaget Niemi Pavelut vart tionde år, till en person som väsentligt har förändrat världen. Petra Laiti, ordförande för Suoma Sámi Nuorat, ser gåvan som en ära, och gläds åt att Greta Thunberg är intresserad av och vill stötta samiska ungdomars arbete med klimatfrågor. 

Urfolk kompenseras

Kanada har utlovat upp till 40 miljarder kanadensiska dollar (287 miljarder kronor) för att kompensera urfolken för den diskriminering de utsatts för. I september ifjol fastställde Högsta domstolen ett beslut från 2016, och beordrade att 40 000 kanadensiska dollar (287 000 kronor) skulle utbetalas till varje barn som fanns med i välfärdssystemet efter 2006. 

Regeringen tänkte överklaga domen, men när över 1 100 omärkta gravar upptäcktes på platserna för tidigare internatskolor, drog regeringen tillbaka planen på överklagande. 

Fram till 1996 separerade Kanadas skolsystem urfolksbarn från sina familjer och skickade dem till internatskolor. Många av barnen blev undernärda, misshandlade och sexuellt utnyttjade, och uppskattningsvis 6 000 barn dog i skolorna. Det uppger BBC News.

Hårdslöjdsbok

Författarna Lisa Gaelok, Gun Aira och Katarina Spik Skum har fått 60 000 norska kronor från Samerådet för att ta fram en lulesamisk hårdslöjdsbok utifrån dagens ortografi. 

De har samlat över 800 lulesamiska ord, och boken kommer att innehålla både ordlista, text och bilder. Boken riktar sig till lärare, studenter och andra språkintresserade. 

Ny jurymedlem

Maxida Märak finns nu med i juryn för Raoul Wallenbergpriset. Priset har delats ut sedan 2012 till en person som arbetar mot rasism, diskriminering och för alla människors lika värde. Som ny jurymedlem kommer Maxida Märak att bidra med erfarenheten av hur det är att tillhöra ett urfolk. 

– Jag tillhör en av de många grupper som lever i ett demokratiskt land men fortfarande behöver utstå förtryck, säger hon i en intervju på raolwallenberg.se

Rieban på pitesamiska

Räven, som de senaste åren varit en populär figur i samiska barnprogram kommer nu att göras på pitesamiska. Producenten Jenny Israelsson Skoglund säger till SVT Sápmi att det är en del utmaningar, men att det är kul att visa att det är möjligt. Det är första gången SVT gör ett barnprogram på pitesamiska.

Unga stipendiater

Travkusken Nathalie Eriksson, Östersund och fotbolls- och hockeyspelaren Niklas Kitok från Gällivare har bägge två fått ta emot stipendium från John Kuoljoks minnesfond. 

Niklas Kitok spelar hockey i Malmberget AIF under vintern, och fotboll i Gällivare SK under sommaren. 

Nathalie Eriksson blev Östersunds bästa kategori B kusk på Östersundstravet 2020, och hennes häst Rakkaus blev Östersunds bästa kategori B-häst. 

John Kuoljoks minnesfond förvaltas av Storlule sameförening, och fondens syfte är att stimulera samiska ungdomar mellan 12-15 år till vidareutveckling inom idrott, duodji, musik, skrivande eller annan konst. Stipendiet är på 2 500 kronor. 

Ortnamnsskämt

Språktidningen har utsett namnet på ett fjäll i Jokkmokks kommun till Sveriges roligaste ortnamn. Dock är det den svenska versionen, Snålkul, som prisats. Olle Kejonen, doktorand i samiska språk vid Uppsala universitet ryckte in och redde ut begreppen i en intervju i SVT Sápmi. Där förklarar han att fjället heter Snålkkukk som kommer från samiskans snålkke som betyder brant klippa.

– Det här namnet är bara roligt när man läser det på svenska.

Han säger att det positiva med tävlingen är att det blivit en diskussion om ortsnamn, eftersom det finns mycket kunskap och information i samiskan om platserna och hur man brukat marken.

Anmäler president

APIB, en sammanslutning av urfolksorganisationer i Brasilien, har anmält president Jair Bolsonaro för folkmord och brott mot mänskligheten. Anmälan har skickats in till den Internationella domstolen i Haag. 

I anmälan beskrivs hur Bolsonaro begått brotten genom att låta gruv- och skogsindustrin invadera urfolkens marker, samt genom att inte vidta åtgärder för att minska spridningen av Covid-19. Bolsonaro har lagt in veto mot ett lagförslag som skulle garantera coronahjälp till landets urfolk. 

Podd utmanar Sommar i P1

Rasism, exploateringar och skvaller om kungahuset är några av ämnena som Juhán Niila Stålka tar upp i sitt avsnitt i StreetGäris podd Talet. Avsnittet har fått namnet Sveriges sista koloni, och här delar Juhán Niila Stålka med sig av minnen ur sitt liv, samt tankar och åsikter kring det som har hänt, händer och är på väg att hända i och omkring Sápmi. Han medverkar också i ett eftersnack med Alice Bah Kuhnke. 

Podden Talet vill utmana Sveriges Radios traditionella Sommar i P1, och ge plats för människor som vanligtvis inte kommer till tals inför en bredare publik. 

Lulesamiska i Småland

13-åriga Ingrid drömmer om att bli lärare i samiska. Hon har lulesamiska rötter, men bor i Småland och ingen i hennes närhet pratar samiska. Hon tränar på språket genom att prata med djuren, en hund, fåren och en ponny. En timme i veckan får hon fjärrundervisning i samiska, men hon önskar sig mer. 

”Jag vill lära mig samiska ordentligt, så att språket kan få leva”, säger hon i en intervju med Sameradion & SVT Sápmi. 

Samisk hälsa

Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att se över och genomföra insatser för att stärka och utveckla kunskapen om de nationella minoriteternas och urfolket samernas hälsa. 

En del av uppdraget är att göra en nulägesbeskrivning av hälsosituationen, och fokus ska läggas på psykisk ohälsa och suicid kopplat till diskriminering och utanförskap. 

När det gäller den del som rör samisk hälsa ska uppdraget genomföras i samverkan med Sametinget och samerna. 

Regeringen säger att uppdraget ska pågå till 2024, med årlig redovisning. 

Släktforskning

Artisten och låtskrivaren Linnea Henriksson möter nu sin släkts historia, i TV-serien Vem tror du att du är?.Hon beskriver i sin blogg inspelningen som att ”bli överkörd av en ångvält, hjälpt upp igen och mött av en varm lång kram när fötterna väl fått tag om marken igen.”.

Tv-serien hade premiär 1 september, och det blev känslosamt för Linnea Henriksson. 

”När min morfar gick bort, då kom det fram att det funnits samisk historia i vår familj, men vi visste ingenting om detta, och min morfar har aldrig pratat om det.”, berättar hon i en intervju med Sameradion & SVT Sápmi. 

Rasism inom fotbollen

17-åriga Hilda Granberg är en av Sápmis fotbollstalanger, och hon har en plats i juniorlandslaget. Men hon spelar inte på samma villkor som andra fotbollstalanger. I spelsammanhang möts hon av pikar och hånfulla ord om hennes ursprung, och hennes landslag, FA Sapmi, passar inte in i det ramar som Svenska fotbollsförbundet, Svenska Riksidrottsförbundet eller Fifa satt upp. 

I en artikel i tidningen Expressen den 5 september, där bland annat Hilda Granberg intervjuas, konstateras att samisk fotboll och samisk idrott över lag tvingas leva i sin egen värld. Och rasismen från andra lag gentemot samiska spelare är uppenbar. Hilda Granberg säger i artikeln att hon inte vet hur många gånger hon blivit kallad l-ordet. ”Nej, man slutar räkna efter ett tag. Försöker låta det bara rinna av mig. Annars tror jag inte jag skulle orka med.”

Nyheter på lulesamiska

Den 8 september sändes Ođđasat på lulesamiska, för första gången. Programledare för det första Ođđasat på lulesamiska var Elena Junie Paulsen. Hon säger i en intervju i NRK Sápmi att den största utmaningen för henne sedan hon började på NRK Sápmi var att prata samiska inför andra, men att det är viktigt för henne att arbeta med lulesamiska. 

Ny rektor

Matilda Burman är ny rektor för Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Hon är uppvuxen i Jokkmokk, men har arbetat vid Utdanningsdirektoratet i Oslo. Matilda Burman har också varit chef för den publika verksamheten vid Ájtte i Jokkmokk. Hennes ambition i sitt nya uppdrag är att Samernas utbildningscentrum ska bli en självklar samarbetspartner för de samiska institutionerna i hela Sápmi.

Protester mot skogsbruket

”Kolonialstaten Sverige förödmjukar och exploaterar samernas existens genom den skogsskövling som sker där renbetesmarker, jakt- och fisketillgångar och landskap massakreras. Vi gör motstånd mot kränkningen av samerna och kräver djupgående förändring som respekterar samisk vetorätt mot exploatering.”, skriver organisationerna bakom Skogsuppropet. 

En av de som engagerat sig i frågan är Emy Suorras från Gällivare.

– Jag kommer inte med gott samvete kunna lämna över denna jord till framtidens barn utan att själv ha tagit fighten. Vi har gått igenom eld och vatten för detta, vi kan inte knäckas. Det sitter i oss om vi bara lyssnar. Våra löv må ruskas i den här starka stormen men rötterna går för djupt för att slitas loss, säger hon i en intervju på natursidan.se.

Ursäkt till Mayafolket

Mayafolket får nu en officiell ursäkt av Mexikos regering, för århundraden av förtryck efter den spanska invasionen. 

– Vi ber Mayafolket å det uppriktigaste om ursäkt för de fruktansvärda övergrepp som begicks av enskilda personer och av nationella och utländska myndigheter under erövringen, under tre århundraden av kolonialt styre och under två århundraden som ett självständigt Mexiko, sade president Andrés Manuel López Obrador.

Uttalandet kom vid en ceremoni i delstaten Quintana Roo i sydöstra Mexiko.

Klimatkonsert

Maxida Märak var en av artisterna vid Climate Live-gerillakonserten utanför riksdagen i slutet av april. Climate Live lanserades som ett globalt initiativ med gerillakonserter, ljusprojektioner och digitala uppträdanden på fem kontinenter. 

”Vi urfolk har varnat om klimatförändringarna länge. Ingen har brytt sig förens konsekvenserna började leta sig utanför fjällvärlden och drabba även den rike. Det finns makter varken pengar eller vapen kan erövra. Sluta försöka bemästra allt. Förstå att människan måste lära sig leva MED naturen, på hennes villkor!”, kommenterar Maxida Märak på sitt Instagramkonto.

Föreställning om födsel

I musikföreställningen Marjattas sång av och med Mirja Palo får publiken möta tre kvinnor som står inför en förlossning. Alla tre kvinnor gestaltas av Mirja Palo, och skildrar kvinnors tankar och känslor i både nutid och dåtid.

– Förlossningar är något som vi pratar så lite om fastän det är så stort, säger regissören Anna Åsdell till Sameradion & SVT Sápmi.

Berättelsen om Marjatta utspelar sig i Sápmi och Norrbottens finnbygder, och visar på den tysta kunskap om förlossningar som kvinnor under lång tid fört vidare från generation till generation, men också den rädsla som kvinnor kan känna idag trots den moderna förlossningsvården.